Vad betyder och hur uttalas sömngångerska
Sömngångerska uttalas sömn|gång|erska -n sömngångerskor.
Ordformer och varianter av sömngångerska
Singular
- sömngångerska
- obestämd grundform
- sömngångerskas
- obestämd genitiv
- sömngångerskan
- bestämd grundform
- sömngångerskans
- bestämd genitiv
Plural
- sömngångerskor
- obestämd grundform
- sömngångerskors
- obestämd genitiv
- sömngångerskorna
- bestämd grundform
- sömngångerskornas
- bestämd genitiv
Sömngångerska är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet sömngångerska
I Italien utvecklades bel canto mest tack vare Rossini med efterföljarna Bellini och Donizetti. Rossinis operor är en uppvisning av rörliga röster och koloratur. Barberaren i Sevilla och La Cenerentola/Askungen, som exempel, har flera ekvilibristiska arior. Bellinis bidrag var att förena grand opéra med bel canto. Han var också mästare på att använda språkets naturliga melodi och rytm. Bellinis operor har alltid en stor dos sorgsna och allvarsamma känslor och vackra melodier som lyckas motväga hans rätt så banala instrumentering. Norma (1831), Puritanerna (1835) och La Sonnambula/Sömngångerskan (1831) hör utan tvekan till operalitteraturens höjdpunkter. Donizetti blev berömd som tonsättare till både sentimentala operor som Lucia di Lammermoor (1835) och komiska som Kärleksdrycken/L'Elisir d'amore (1832), även han sökte en syntes av grand opera och bel canto.
Hon provsjöng för Meyerbeer på Stora operan i Paris 1842, men blev inte anställd. I stället reste hon hem till Stockholm och uppträdde som Norma inför en jublande salong, där platserna sägs ha kostat upp till 10 riksdaler banco. Följande år sjöng hon i Finland och Danmark i gästspel i Åbo, Helsingfors och Köpenhamn. Hon spelade samma år Vingåkersflickan i Ett nationaldivertissement och Märtha i En majdag i Värend i Stockholm. Året därpå syntes hon som Valentine i Hugenotterna, Ninette i Skatan, Sömngångerskan, Grevinnan i Figaros bröllop, Armida, Anna Boleyn och Fiorilla i Turken i Italien.
