Tamgås synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas tamgås

Tamgås uttalas tam|gås.

Ordformer och varianter av tamgås

Tamgås är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet tamgås

Tamgås är den domesticerade formen av gäss och finns över stora delar av världen. De härstammar från grågås eller svangås men har ofta kortare ben och rundare buk än sina vilda släktingar. Domesticeringen av gås har pågått under mycket lång tid och det finns arkeologiska fynd från Egypten som visar att tamgäss förekom för 4000 år sedan. Tamgäss har ofta en fjäderdräkt som går i grått, brunt och vitt. De är också ofta brokigare än vilda gäss.

Tamgås hålls för ägg, dun och kött. I vissa länder, exempelvis Frankrike, används de också för att kunna producera delikatessen gåslever (foie gras). Gåsens fjädrar och dun används för stoppning av exempelvis dynor, kuddar och täcken. Fjädrarna används även vid tillverkning av fjäderpennor och badmintonbollar. I Sverige räknas ofta gås som helgmeny och i södra delarna av landet är den viktig under jul och Mårtensafton.

I Sverige brukar tamgåsen betraktas som en symbol för Skåne.

Domesticering av gäss har förekommit under mycket lång tid och det finns arkeologiska bevis för tamgäss i Egypten som är över 4000 år gamla.

De ursprungliga tamgässen i Europa, norra Afrika och västra Asien härstammar från grågås (Anser). I östra Asien härstammar de ursprungliga tamgässen istället från svangås (Anser cygnoides). Den senare kallas för knölgås eller ibland för "kinesisk gås". Båda bestånden har under mer sentida perioder introducerats över stora områden, och samtida bestånd i båda områdena, men även på andra håll som Australien och Nordamerika, kan bestå av endera härkomst, och eller av hybrider mellan dem.

Tamgäss är mycket större än sina vilda släktingar och det finns raser som väger upp till 10 kg, vilket kan jämföras med ett maximum av 3.5 kg hos svangås och 4.1 kg hos grågås. Detta påverkar deras kroppsform. De vilda gässen har en horisontell kroppshållning med slank bakdel medan tamgäss har en sattare kroppshållning, kortare ben och mer lagrat fett i bakdelen vilket ger tamgässen en mer upprätt kroppshållning. Detta förhindrar även tamgäss från att flyga. Dock kan de springa och flaxa med vingarna, om de blir uppjagade, och kan då få upp båda fötterna i luften för kortare stunder.

Tamgäss har ofta en fjäderdräkt som går i grått, brunt och vitt. De är också ofta brokigare än vilda gäss.

Tamgäss hålls världen över men uppfödningen är av större ekonomisk betydelse i ganska få länder och gäss hålls i många fall främst för hushållsbehov. Kommersiell uppfödning av gäss sker framför allt i Europa och Asien.

I Asien är hållandet av tamgäss viktigt för småbönder. Gässen hålls för köttet och äggens skull och för deras egenskap att vakta och varna och för att de betar vilda gräs och ogräs och hålla tillbaka dessas tillväxt. Kommersiellt intensiv uppfödning av gäss förekommer främst i Kina, Japan och Taiwan. Uppfödning av gäss för fjädrarnas, vilka används till fjäderbollar, och dunets skull är en annan orsak till kommersiella gåsfarmer i Asien, särskilt i Kina, Taiwan, Thailand och Indonesien.