Vad betyder och hur uttalas tanktonnage
Tanktonnage uttalas tank|tonn|age.
Ordformer och varianter av tanktonnage
Singular
- tanktonnage
- obestämd grundform
- tanktonnages
- obestämd genitiv
- tanktonnaget
- bestämd grundform
- tanktonnagets
- bestämd genitiv
Tanktonnage är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet tanktonnage
Som envoyé löd Schnurre formellt under utrikesminister Joachim von Ribbentrop, men agerade i själva verket direkt under Adolf Hitler. Schnurre framförde de tyska kraven till Sverige i samband med Operation Barbarossa den 22 juni 1941. Schnurre var den envoyé som under den så kallade midsommarkrisen 1941 till den svenska regeringen i allmänhet och till utrikesminister Christian Günther i synnerhet avkrävde Sverige de tyska kraven på dels transitering av den 163:e infanteridivisionen, benämnd "Engelbrecht" efter sin befälhavare Erwin Engelbrecht, och dels att svenskt tanktonnage, svenska telekommunikationer och tyska trupptransporter inomskärgårds skulle komma tyskarna till godo i striderna mot Sovjetunionen. Schnurre beskrevs av kabinettssekreteraren Erik Boheman i negativa ordalag: "(det var) den delvis nedlåtande, en smula beskyddande och sliskigt vänliga, delvis övermaga, fordrande ton som Schnurre använde och som var utomordentligt obehaglig". Enligt Schnurre skulle ett svenskt nej till de tyska kraven vara att anse som en direkt fientlig handling mot Tyskland. Regeringen beslutade att transitering fick, under för Sverige betryggande former, ske. Detta beslut framkallade nästan en regeringskris i Sverige och var ett flagrant avsteg från neutraliteten.
De japanska varven hade accelererat sin utbyggnad under 1960-talet och detta fortsatte under 70-talet. Samtidigt började de sydkoreanska varven göra sig gällande. En omfattande överbeställning skedde av framförallt tungt tanktonnage - supertankers - och 1974 visade internationella analyser att det inte skulle finnas utrymme för ytterligare efterfrågan på tankers, än vad som då fanns i orderböckerna, under en kommande 10-årsperiod. De höga internationella oljepriserna - oljekrisen - och en tillfälligt avtagande världshandel gjorde också att behovet av nya fartygsbeställningar minskade. Detta kom att drabba speciellt Sverige som var ett högkostnadsland med en överetablering inom varvsindustrin, som drivits på genom såväl facklig- som statlig inblandning. Att de flesta svenska varven dessutom var specialiserade just på tillverkning av oljetankers - VLCC och ULCC - gjorde inte saken bättre. Det fanns inga nybeställare av tanktonnage längre. Detta borde ha uppmärksammats av de svenska varvsledningarna.
