Tegelmur Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tegelmur

1. Fasadtegel i form av tunn skalmur muras inte direkt mot betongen, tegelmuren står en dryg decimeter utanför betongstommen. I mellanrummet finns isoleringsmaterial närmast huset, och därefter en luftspalt på ett par centimeter. Tegelväggen hålls fast mot huset av kramlor, tunna förankringar av järn, vars ena ände fästes med expander i betongväggen medan den andra muras in i tegelmuren. För att undvika ras vid exempelvis en påkörning måste skalmuren avväxlas efter andra våningen. (källa)
2. Den medeltida staden byggdes på toppen av en förhöjning i landskapet. Den äldsta befästningsanlägget utgjordes av palissadverk i trä. Mellan åren 1291 och 1350 förstärktes stadens försvar med en hög tegelmur med framförliggande djupare ravin- och vattenområde. Rester efter stadsmuren finns fortfarande bevarad, speciellt utmed stadens norra sida. Muren hade en omkrets på ca 1600 meter, var sju meter hög och 1,30 meter bred. Den hade tre portar och 46 mindre vakttorn. Efter den stora stadsbranden 1718 bröts de övre delarna av muren ner och materialet användes till att återuppföra stadens vid branden förstörda hus. På 1800-talet försvann de medeltida porttornen. (källa)
3. Royal Arsenal bredde ut sig åt öster långt utanför tegelmuren in i Plumsteads sankmarker. (källa)
4. Från början fanns inte någon inhägnad runt området men 1910 byggdes tegelmuren för att framförallt stänga vägen genom park och trädgård för regementet. Tornet i muren byggdes bara för att skymma sikten från Ekebo på en trävilla "Skansen" på andra sidan vägen, med servering av öl mm. I tornets bottenvåning förvarades frukt och andra våningen var bara trapphus till takplatån. Detta torn och delar av muren revs när nya norra infarten till Halmstad byggdes på 1970-talet. (källa)
5. Kryssförband är en murförbandstyp man använder vid murning av tegelmurar. Vartannat murskift består av löpstenar (tegelstenar med långsidan i fasaden) och vartannat av koppstenar (stenar med kortsidan i fasaden). Löpskiftet är förskjutet en halvsten med en så kallad krysshalva. Detta gör att det ser ut som att fogarna korsar varann i ett kryss, därav namnet. Kryssförband har använts i Västeuropa sedan medeltiden, med kom inte till Sverige förrän under 1600-talet. (källa)
6. Byggnaden påbörjades av Julius Caesar år 54 f.Kr. och återuppbyggdes av Augustus efter branden på Forum år 14 f.Kr. Den drygt etthundra meter långa fasaden hade arkader i två våningar mot Forum. Det höga mittskeppet fick direkt ljus från stora fönster högst upp, och mot det öppnade sig sidoskepp i två våningar. Efter att under århundraden ha plundrats på byggnadsmaterial återstår nästan ingenting av basilikan, men dess utseende är känt från myntbilder och andra källor. En av portikens kolonner rekonstruerades på 1800-talet och tegelmurar har återuppbyggts i hörnet mot Capitolium, där en kyrka – Santa Maria in Cannapara – uppfördes under tidig medeltid. (källa)
7. Kyrkans arkitekt var Sten Samuelson. Kyrkan kännetecknas av brutalistisk stil och sina tjocka tegelmurar. Samuelson hade tidigare tänkt sig att bygga en "liten vacker vit kyrka med trappgavelstorn", men denna idé övergavs till förmån för en kyrkobyggnad som passade bättre in bland den omgivande bebyggelsen i det då nya bostadsområdet. Byggnaden är skyddad enligt kulturmiljölagen då den av Riksantikvarieämbetet anses ha ett kulturhistoriskt värde. (källa)
8. Stadsbiblioteket är en av Vasastadens kändaste byggnader. Biblioteket är ritat av arkitekten Gunnar Asplund och öppnades år 1928. Stadsbiblioteket blev en stor höjdpunkt och en avslutning på en nyklassisk tid inom arkitekturen. Biblioteket är byggd på geometriska former och kuben som omsluter cylindern. Den 24 meter höga rotundan, cylindern, i kärnan omges av fyra lägre och kortare rektangulära fastigheter. Dessa är ihopkopplade tillsammans med längor eller flyglar. Stadsbiblioteket har en enkel fasad, vilket var vanligt i den nordiska 1920-talsarkitekturen. Dock också inspirerad av nyantiken. Ytterväggarna är kalkputsade över tegelmurar. Stadsbibliotekets huvudentré är en stor och mäktig trappa ned mot Sveavägen. Trappan är en åsnetrappa, vilket kännetecknas av långa trappsteg och är mycket bred. Nedanför biblioteket finns det terrasser med olika butiker under. I stadsbiblioteket och i dess huvudsal ryms över 40 000 olika böcker. (källa)
9. Stadsbiblioteket är en av Vasastadens kändaste byggnader. Biblioteket är ritat av arkitekten Gunnar Asplund och öppnades år 1928. Stadsbiblioteket blev en stor höjdpunkt och en avslutning på en nyklassisk tid inom arkitekturen. Biblioteket är byggd på geometriska former och kuben som omsluter cylindern. Den 24 meter höga rotundan, cylindern, i kärnan omges av fyra lägre och kortare rektangulära fastigheter. Dessa är ihopkopplade tillsammans med längor eller flyglar. Stadsbiblioteket har en enkel fasad, vilket var vanligt i den nordiska 20-tals arkitekturen. Dock också inspirerad av nyantiken. Ytterväggarna är kalkputsade över tegelmurar. Stadsbibliotekets huvudentré är en stor och mäktig trappa ned mot Sveavägen. Trappan är en åsnetrappa, vilket kännetecknas av långa trappsteg och är mycket bred. Nedanför biblioteket finns det terrasser med olika butiker under. I stadsbiblioteket och i dess huvudsal ryms över 40 000 olika böcker. (källa)
10. Den nya putsen, som består av kalkbruk, samverkar bättre med slottets tegelmurar. De nyputsade fasaderna avfärgades med kalkfärg och samtliga fönster målades om med linoljefärg. Eftersom arbetena enbart kunde utföras under sommarmånaderna tog hela renoveringen tre år. (källa)