Telefonapparat synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas telefonapparat

Telefonapparat uttalas tele|fon|ap|par|at.

Ordformer och varianter av telefonapparat

Telefonapparat är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet telefonapparat

Telefonautomat är en telefonapparat som aktiveras med mynt, telefonkort och/eller kreditkort. Apparaterna installeras utomhus i offentliga telefonkiosker eller för väder skyddade platser eller inomhus i offentliga inrättningar för att användas som allmän samtalsapparat.

Telefonjack, telejack, är ett kontaktdon för anslutning av telefonapparat, modem och annan utrustning till det fasta telenätet men kan även användas för dataöverföring med DSL.

En telefonväxel (televäxel) är en anordning för att sammankoppla och upprätta samtal mellan två eller flera telefonapparater. Man skiljer på manuella och automatiska telefonväxlar, samt mellan växlar för publika telefonstationer och abonnentväxlar/företagsväxlar (PBX). Telefonväxel kan också syfta på själva verksamheten med förmedling av telefonsamtal.

Telegrafverket gjorde 1877 en utredning om telefonens användning. Bland annat på grund av det faktum att mikrofonens räckvidd på den här tiden var högst 50 kilometer gjorde man då bedömningen att telefonapparaterna inte hade någon praktisk funktion på det svenska telegrafnätet. Man kom dock snart att bli tvungen att ändra sig.

År 1895 förvärvades några fastigheter i det till fabriken närbelägna kvarteret Taktäckaren vid Tulegatan 15–19, då hade företaget 500 medarbetare som producerade 17 237 telefonapparater. Året därpå producerade 700 medarbetare 25 580 apparater, varav 85 procent gick på export. Dessutom tillverkades telefonväxlar, telegrafer och olika telefoninstrument.

Sommaren 1877 demonstrerades en telefonapparat för Oscar II på Stockholms slott. Han visade stort intresse för det "tekniska undret". Alexander Graham Bell hade inte tagit ut något patent på sin uppfinning telefonen i Sverige varför Lars Magnus Ericsson på hösten 1877 startade tillverkning av telefonapparater i Sverige. L M Ericsson har senare gjort stora insatser av kontinentala mått på telefonins område. I Sverige kom den första allmänna telefonanläggningen till stånd genom Stockholm Bell Telefonaktiebolag som år 1880 byggde ett nät i Stockholm med 121 abonnenter. Abonnemangsavgiften var efter den tidens penningvärde mycket hög, 160–280 kronor, beroende på avståndet till stationen. Detta motsvarade 9 250-16 188 kronor år 2015.

Denna fälttelefon, samt vidareutvecklingen Telefonapparat, har funnits i flest exemplar och under längst tid inom det svenska försvaret. Sammanlagt tillverkades den i drygt 100 000 exemplar, och mer än 70 år efter lanseringen har den fortfarande viss användning.

En uthyrningsauktion hölls på fredagen den 25 januari 1889, då samtliga bodar utom sex, uthyrdes till ett totalt belopp på 46 305 kronor per år. Stora Saluhallen slutbesiktigades den 15 januari 1889, och försäljningen av livsmedel startade den 1 februari. Den 11 februari 1891 inköptes en "råtthund" för att hålla efter ohyran i lokalerna och 1893 installerades en telefonapparat för allmänheten.

Hänvisningsdatorn möjliggjorde en avancerad informationshantering hos större företag. Hänvisningsdatorn är sammankopplad med telefonväxeln och vid ett anrop till eller från en anknytning visas automatiskt uppgifter om den anropande eller påringda anknytningen. Telefonisten kunde alltså direkt ge den anropande besked om frånvaro. Personerna på en arbetsplats kunde själva knappa in besked om frånvaroorsak och tid för återkomst direkt på sin telefonapparat utan att behöva ringa telefonisten och meddela när de träffas igen. En annan stor fördel var att telefonisten hade hela den interna telefonkatalogen via tangentbordet, och kunde bara slå in några bokstäver i en persons namn, för att få upp rätt anknytningsnummer. Om telefonisten slog upp en hel avdelning, kunde hon direkt se vilka som var inne och vilka som var ute. Meddelandehanteringen i SESAM var också väldigt effektiv (till skillnad från senare versioner såsom PRESENT): om påringande lämnade meddelanden medan en anknytning var ute, skrev telefonisten in meddelandena direkt på tangentbordet i SESAM, där de sedan lagrades. När anknytningen sen kom tillbaka och öppnade sin telefon genom att ta bort hänvisningen, skrevs samtidigt en liten telefonlapp ut direkt hos telefonisten, vilket gav signal om att personen ifråga nu var tillgänglig. Telefonisten kunde direkt ta det utskrivna meddelandet och ringa upp vederbörande och lämna de inkomna telefonbeskeden. I senare versioner av hänvisningsdatorerna raderades frånvarobeskeden automatiskt på utsatt återkomsttid, vilket bara resulterade i att en massa meddelanden skrevs ut på jämna klockslag - men det betydde sällan att några personer var på plats och svarade när telefonisterna ringde och försökte framföra meddelandena.

Dialog eller Dialogtelefonen var en svensk telefonapparat för fast telefoni som tillverkades mellan 1962 och 1978. Dialog kommer från grekiskan och betyder genom samtal.

Telefonapparat på Engelska

telephone