Vad betyder och hur uttalas teleingenjör
Teleingenjör uttalas tele|ingenj|ör.
Ordformer och varianter av teleingenjör
Singular
- teleingenjör
- obestämd grundform
- teleingenjörs
- obestämd genitiv
- teleingenjören
- bestämd grundform
- teleingenjörens
- bestämd genitiv
Plural
- teleingenjörer
- obestämd grundform
- teleingenjörers
- obestämd genitiv
- teleingenjörerna
- bestämd grundform
- teleingenjörernas
- bestämd genitiv
Teleingenjör är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet teleingenjör
Gunnar Axén utbildade sig till teleingenjör vid Ebersteinska gymnasiet i Norrköping 1983–1987. Efter utbildningen arbetade han med teknisk utveckling på Philips i Norrköping, som ombudsman för Moderata Ungdomsförbundet i Norrköping, distriktsombudsman för Moderata Ungdomsförbundet i Östergötland och biträdande partiombudsman för Moderaterna i Östergötland. Han valdes in i Norrköpings kommunfullmäktige 1988 och var ledamot av kommunfullmäktige till 2008, då han avgick från sina lokala politiska uppdrag efter motsättningar i norrköpingsmoderaternas kommunfullmäktigegrupp.
År 1977 kontaktades företaget av en representant för den libyska försvarsmakten rörande möjligheterna att köpa viss utbildning. Denna avsåg utbildning av teletekniker och teleingenjörer på gymnasienivå, syftande till kompetens för högskolestudier. Utbildningens längd varierade mellan tre och fyra år. Eleverna förväntades ha förkunskaper ungefärligen motsvarande genomgången grundskola.
Marianne Nivert blev teleingenjör 1963, filosofie kandidat i Stockholm 1972 och läste därefter vid Försvarshögskolan till 1985 samt AMP INSEAD 1986.
Ohlin har undervisat vid flera universitet i Sverige, och har bedrivit forskning rörande tidiga datanät, vid tiden före internet. Han har beskrivit den nätutvecklingen i boken Videotex 1986. I början av 1970-talet fick han kännedom om att den engelske teleingenjören Samuel Fedida lyckats koppla ihop TV med telefon. Detta gav upphov till att han 1971 publicerade en artikel i Svenska Dagbladet med rubriken "Närdemokrati i dataåldern". I artikeln beskrev Ohlin ett system av "mer eller mindre centralt belägna datorer i direktkontakt med datainsamlande apparatur", som han spådde skulle komma att finnas i varje hem. Ohlin trodde att apparaterna skulle komma att användas av banker och resebolag och skulle framförallt bli intressant ur ett demokratiskt perspektiv. Artikeln kom att peka ut riktningen för Ohlins framtida arbetsliv.
