Tempo Synonymer Betyder Uttal

• fart
• hastighet
• takt

Hur används ordet tempo

1. Om den till utseendet är relativt lik andra närbesläktade arter är lätena mycket typiska. Den har två sångtyper, dels en ljus metallisk drill i ökande tempo pit-pit-pitpitpitpt-t-t-ttt som varar två till tre sekunder och som brukar beskrivas som ett litet mynt som roterar på en marmorskiva, dels en serie av tre till fem sjunkande pipande mörkare toner piyy-piyy-piyy. Locklätet liknar den andra sångtypen, men är kortare och inte upprepat: "piy". (källa)
2. Göken känns framför allt igen på sitt lockläte, ett tvåstavigt go-gå (ofta återgivet som "ko-ko"), med tonvikt på första stavelsen. Revirlätet är likt locklätet, men med ökande tempo beroende på hur nära en eventuell rival vågar sig. (källa)
3. I notskrift anger en nots notvärde hur lång den spelade tonen skall vara. Längden uttrycks i taktslag, inte i absoluta tidsenheter, vilket innebär att noterna för ett stycke är desamma oavsett vilket tempo det spelas i. Det innebär också att det inte går att utläsa exakt hur lång tid en ton skall spelas enbart utifrån ett notvärde, för detta behövs även tempot, som bestämmer antalet taktslag per tidsenhet. (källa)
4. Skiljetecken tillkom för att i skrift kunna återge talspråkets rytm och tempo, där de olika skiljetecknen symboliserade pausernas längd. Texterna var avsedda för högläsning och med hjälp av skiljetecknen kunde den som läste återge det skrivna som det var tänkt. (källa)
5. Joggning kan även fungera som träningsmetod för alla typer av konditionssporter. Det kan även förekomma i viktminskningssyfte eller för att hålla sig i form. I långdistanslopp i löpning eller orientering är det vanligt att man delvis joggar för att spara på krafterna. Att jogga i lugnt tempo är också bra mot träningsvärk. (källa)
6. I Sverige har distansundervisningen funnits i över 100 år. Idag är distansundervisning mycket vanligt, främst inom universitet, högskola och annan vuxenutbildning samt på gymnasienivå och inom folkbildningen (folkhögskolor och studieförbund), där man använder begreppet flexibelt lärande. Det man vinner i jämförelse med närlärande är flexibilitet i tid, tempo och rum. (källa)
7. Sången som mest hörs från skymning till gryning är mycket högljudd och snarlik rörsångarens fast mycket snabbare och mer varierad. I ett mycket snabbt tempo visslar, knäpper och svirrar den ofta väl dold inne i vassen eller ett snår nära vatten. Den är en mycket skicklig imitatör och härmar flera olika fågelarters läten men lägger även in passager av torra drilljud "prrri-prrri" och hesa "tzääh". Eftersom den tillbringar vinterhalvåret, i Afrika, kan den även under sommartid i Sverige väva in härmningar från afrikanska fågelarter, vilket gör att vissa fågelskådare med stor kunskap om fågelsång i vissa specialfall kan utröna var i Afrika en individ övervintrat. (källa)
8. Tempo (av italienska tempo, 'tid', 'hastighet', av latinets tempus, 'tid') är en av de grundläggande musiktermerna och betecknar ett musikstyckes hastighet, dvs. hur snabbt pulsslagen följer på varandra. Ett sätt att definiera tempot är genom antalet taktslag per minut, förkortat bpm (av engelskans 'beats per minute'). I notskrift betecknas oftast tempot med en tempobeteckning, ibland även genom metronomtal, vilket då anger antal pulsslag per minut. (källa)
9. Marschens främsta och ursprungliga funktion har varit att ledsaga militär trupp under taktfast förflyttning (marsch). Marscher går därför ofta i ett tempo som passar för detta ändamål, ca 112–120 slag per minut. Vid vissa typer av ceremoniell marsch, eller vid andra processioner, militära eller civila, kan marscher med annan karaktär och i andra tempon passa, såsom paradmarsch, bröllopsmarsch, festmarsch, begravningsmarsch eller sorgmarsch. De nämnda marschtyperna går i regel långsammare än 112–120 slag per minut. En marschtyp som går snabbare, men har ett mer eller mindre parodiskt eller skämtsamt syfte, är cirkusmarschen. Minsta gemensamma nämnare för alla dessa marschtyper är den fasta rytmen. (källa)
10. Maskning är en stridsåtgärd under en arbetskonflikt, där arbetare bedriver sitt arbete med lägre tempo eller produktivitet än vanligt. Maskning kan till exempel utföras genom att arbetarna följer regler och direktiv till punkt och pricka, i stället för förenklade arbetsmetoder. (källa)