Terräng Synonymer Betyder Uttal

• mark

Hur används ordet terräng

1. För ett mindre område används mätningar som nivellering, trigonometrisk mätning, fotogrammetrisk mätning och mätningar med GPS. För framställning av kartverk för hela statsområden utförs mera omfattande arbeten. Ofta bildar triangulering en stomme för de andra nämnda mätningarna. Ett triangelnät består av en följd av intill varandra fogade trianglar, vilkas sidor bildar fria syftlinjer. Vinklarna mellan dessa syftlinjer mäts direkt med en teodolit. Efter att med ha mätt upp längden på en av sidorna – basen – använder man sedan de uppmätta vinklarna för att med hjälp av trigonometri beräkna de övriga sidornas längder. Vid triangulering av första ordningen är triangelsidorna flera kilometer långa. Basmätningen förläggs till gynnsam terräng, och utförs med för ändamålet särskilt konstruerade apparater, med stor precision. Med hjälp av trianguleringen kan man genom vinkelmätning bestämma avstånden mellan de oftast högt belägna triangelpunkterna, i sådan mark och på sådana avstånd, där direkt längdmätning inte är praktiskt genomförbar. Dessa triangelnät av första ordningen bildar den fasta stommen för ett lands uppmätning, och uppmätningen förfinas sedan med inkoppling av nät av andra, tredje och så vidare ordningen, med kortare sidor och där mätningsinstrumenten är av enklare slag. Man använder också andra så kallade trigonometriska mätningsmetoder, särskilt polygonmätning. (källa)
2. Under samma tid som denna förskjutning ägde rum, har även litteraturvetenskapen vunnit terräng inom ämnet. (källa)
3. Orten har byggts omkring Gråstens slott, som är den danska kungafamiljens sommarresidens med en historia som sträcker sig till 1500-talet. Orten Gråsten omnämns i historiska dokument för första gången 1648 under det tyska namnet. Orten är belägen i låglänt terräng vid en rad småsjöar på gränsen mellan backigt moränlandskap i väst och flackare slättlandskap i öst. Orten har ett antal verksamheter knutna till sig, bland annat jordbruk och fruktodling samt spedition och transport. Det finns också en station på järnvägen mellan Tinglev och Sønderborg. (källa)
4. En haubits kan använda mellan 5 och 9 olika drivladdningar av olika styrka. Sammantaget gör detta att granaterna kan få en brantare nedslagsvinkel, vilket ökar deras splitterverkan. Samtidigt blir det också lättare att beskjuta mål i starkt kuperad terräng och i bebyggelse. (källa)
5. Hermelinen kan påträffas över hela de nordliga tempererade, subarktiska och arktiska regionerna, det vill säga i Europa, Asien, Kanada och USA. Den introducerades i Nya Zeeland i ett misslyckat försök att kontrollera kaninbeståndet, och anses där vara ett skadedjur eftersom den äter ägg och ungar hos inhemska fågelarter. Det som sällan nämns i dessa sammanhang är att hermelinen föredrar unga kaniner och råttor och att fåglar är en sekundär foderkälla. I Sverige finns hermelinen över hela landet utom på Gotland, där den tidigare fanns men nu troligen är utdöd. Den är vanligare i bruten terräng och i fjälldalarna. Förekomsten varierar också med tillgången på smågnagare. (källa)
6. Tadj-Uzbeki är en form av hindustani som talas av ättlingar efter indiska utvandrare på gränsen mellan Tadzjikistan och Uzbekistan. Varianten har påverkats av uzbekiska, tadzjikiska och ryska. Hindustani talas också av stora immigrantgrupper i Nordamerika, Europa, Afrika och Mellanöstern. På Mauritius är flertalet av befolkningen av indisk härkomst, men deras muntliga variant av hindustani, bjojpuri, förlorar nu terräng gentemot fransk-kreolen. (källa)
7. Det bör finnas någon form av väg för att få bäst nytta av hjulförsedda vagnar, eftersom det är svårt att ens med hästar komma fram med vagnar i ojämn terräng eller i terräng med grov vegetation. Slädtransporter vintertid sparade därför oftast i äldre tid mycket mer energi än transporter med hjulförsedda vagnar, och i Norden dröjde det länge innan vagnen fick något bredare genombrott. Fortfarande på 1800-talet fanns i Sverige (och värre i Norge) betydelsefulla sträckor där man fick klövja, fästa lasten på hästryggen och vara utan vagn. (källa)
8. År 1888 upphävdes förordningen och då hade verksamheten övertagits av folkskolan som successivt vunnit terräng. Det året togs straffen bort definitivt, varför husförhören även officiellt blev frivilliga. I praktiken hade straffbestämmelserna redan tidigare blivit föråldrade. (källa)
9. 1.När flera fordons kurser korsar varandra, har man väjningsplikt mot korsande trafik från höger, om inget annat anges. I (vissa) länder med vänstertrafik har man dock väjningsplikt mot korsande trafik från vänster. I vissa länder, däribland Storbritannien, gäller varken vänsterregeln eller högerregeln vilket innebär att ingen kan förvänta sig att få företräde. Högerregeln gäller dock inte i de fall som anges i punkt 2–8 nedan.2.När man svänger/lämnar en cirkulationsplats, har man väjningsplikt mot mötande trafik (om man korsar deras sida av vägen) samt mot korsande gång-/cykel- och mopedtrafik (om man är på väg förbi ett övergångsställe/en cykelöverfart eller en korsande gång-/cykelbana, man har dock inte väjningsplikt mot cykel och moped klass 2 på en obevakad cykelpassage). Man har också väjningsplikt mot mötande trafik när man korsar deras sida av vägen vid t.ex. ett hinder som finns på ens egen sida.3.Vid infart på huvudled har man alltid väjningsplikt mot fordon som redan befinner sig på huvudleden (normalt skyltas det alltid).4.Vid infart på cirkulationsplats har man alltid väjningsplikt mot fordon som redan befinner sig i cirkulationen (normalt skyltas det alltid).5.Man har väjningsplikt enligt bussregeln mot en buss som startar från en hållplats på en väg vars hastighetsbegränsning är högst 50 km/tim. Om den är högre än 50 km/tim, är det bussföraren som har väjningsplikt.6.Man har alltid väjningsplikt mot gående som korsar/just är på väg att korsa körbanan vid ett obevakat övergångsställe. Gående är dock skyldiga att ta hänsyn till fordons hastighet och avstånd till övergångsstället innan de går över vägen.7.Cyklister och mopedister (klass II) har väjningsplikt mot andra fordon när de korsar en körbana, även om så sker på en cykelpassage. Andra fordonsförare skall dock anpassa hastigheten så att det inte uppstår fara för cyklister och mopedister (klass II) som är ute på cykelpassagen.8.Man har alltid väjningsplikt enligt utfartsregeln mot all trafik som redan befinner sig ute på körbanan när man är på väg ut på en körbana från en vägren, parkeringsplats, tankstation, korsande gång- eller cykelbana, terräng, en gågata/ett gångfartsområde, en stig, ägoväg, fastighet och liknande. (källa)