Vad betyder och hur uttalas tidningskorrespondent
Tidningskorrespondent uttalas tid|nings|kor|re|spond|ent.
Ordformer och varianter av tidningskorrespondent
Singular
- tidningskorrespondent
- obestämd grundform
- tidningskorrespondents
- obestämd genitiv
- tidningskorrespondenten
- bestämd grundform
- tidningskorrespondentens
- bestämd genitiv
Plural
- tidningskorrespondenter
- obestämd grundform
- tidningskorrespondenters
- obestämd genitiv
- tidningskorrespondenterna
- bestämd grundform
- tidningskorrespondenternas
- bestämd genitiv
Tidningskorrespondent är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet tidningskorrespondent
Korrespondent (tidningskorrespondent) är en journalist som rapporterar till sin nyhetsbyrå, tidning, radiokanal eller TV-kanal och är stationerad på annan plats än redaktionen, till exempel i utlandet – en utrikeskorrespondent.
Han var son till kyrkoherden Carl August Uddgren och Helena Fredrika Tigerschiöld och från 1900 till sin död gift med Anna Hofman-Uddgren. Uddgren växte upp med närheten till naturen och miljön i Göteborg och Bohuslän och havet som senare kom att påverka hans diktning och måleri. Efter studier vid Göteborgs latinläroverk 1871–1884 anställdes Uddgren vid svensk-norska konsulatet i Hull 1885 och var medarbetare i Eastern Morning News i Hull och telegrambyrån Central News i London 1886. Det var under sin tid vid telegrambyrån som han kom i kontakt med skalder och diktare, vilket resulterade att han själv började dikta och måla. Han blev medarbetare i Stockholms Dagblad 1887, redaktionssekreterare i Bohusläns Allehanda 1888–1889, medarbetare i Göteborgs Aftonblad 1889–1890, blev redaktör för Nyaste förposten i Göteborg 1891, i tidningar i Amsterdam och Chicago 1892, var tidningskorrespondent i Berlin 1892–1893, medarbetare i Svenska Telegrambyrån 1895–1896, i Göteborgs Aftonblad 1897–1898 och i Svenska Dagbladet 1899–1900. Han var medredaktör i Skandinaviska turisten 1902–1903, redaktör för teatertidningen Ridå 1906–1907 och för Figaro 1913. Han var därefter medarbetare i bland annat Stockholms Dagblad och Aftonbladet samt innehavare av Litteraturbyrån från 1917.
