Tillvara Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tillvara

1. Genom näringsfrihetsförordningens utfärdande 1864 upphörde föreskriften om obligatoriska hantverksföreningar. Enligt §13 i nämnda förordning var det upp till näringsidkarna själva, om de ville bilda föreningar eller inte för att ta tillvara gemensamma intressen. Även om sen stor del av de tidigare hantverksföreningarna fortsatte verksamheten, upphörde många efterhand och återuppstod i annan form eller fick ingen efterföljare. De föreningar som bildades med stöd av 1864 års förordning fick för det mesta benämningen frivilliga hantverksföreningar för att skilja dem från de äldre. (källa)
2. Herbarier används för att studera växter, för att verifiera växters klassificering, för att studera växters geografiska utbredning och liknande. Därför är det önskvärt att så mycket som möjligt av växten tas tillvara, till exempel blommor, stjälk, blad, frön, frukter och rötter. Växten brukar läggas så att både fram- och baksida på blad och blomblad syns. (källa)
3. Husmusen äter främst vegetabilier men kan också äta kött och mjölkprodukter. De dricker ganska lite vatten, utöver det vatten som finns i maten. Det dagliga behovet av föda är bara omkring fyra gram. De kan också äta sin egen avföring (koprofagi), för att ta tillvara näring som bakterier i tarmarna har producerat. (källa)
4. Industrifiske är en massmedial term för vad man inom fiskeribranschen till vardags kallar "skrapfiske" (efter engelskans ord för skrot - scrap). "Skrotfisk" var ursprungligen den bifångst man ofrivilligt fick med när man riktade fisket efter konsumtionsfisk. Redan tidigt kom denna skrotfisk att utgöra foder för domesticerade, fiskätande arter, såsom exempelvis mink. Detta var ett utmärkt sätt att ta tillvara den fisk som annars helt hade gått till spillo - för naturen likväl som för fiskaren. När fiskemetoderna förfinades fanns redan ett etablerat marknadsintresse för skrotfisk. På så vis uppkom industrifisket. (källa)
5. Under 1700-talet uppstod vedbrist i Sverige. Orsaken var järnverkens stora användning av träbränsle vid framställningen av stångjärn, vilket då var rikets största exportvara. Därutöver åtgick stora mängder ved för att värma upp bostadshus med hjälp av de ineffektiva öppna spisarna som då var den vanligaste värmekällan. Dessa öppna spisar släppte ut uppemot 90 procent av värmen genom skorstenen. Viktiga konstruktionsförbättringar skedde efter att Rikets Råd, under ett sammanträde på Stockholms slott den 27 januari 1767 beslutade om ett forskningsuppdrag för att ta fram en mer energisnål eldstadstyp åt hushållen. Uppdraget gick till generalen Fabian Wrede och arkitekten Carl Johan Cronstedt. På hösten samma år presenterade de sina förslag i skriften "Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar Til Weds Besparing. Jämte Bifogade Kopparstycken." Däri beskrevs olika kakelugnstyper som bättre kunde ta tillvara värmen från elden genom slingrande rökgångar, spjäll och luckor. Arkitekten Erik Palmstedt bidrog till kakelugnarnas ökade utbredning genom en skrift med kakelugnsritningar. (källa)
6. Kraftvärmeverk är en anläggning som utnyttjar kraftvärmeteknik för att producera elektricitet och fjärrvärme. I motsats till värmekraftverket utnyttjar kraftvärmeverk en större del av den tillförda värmeenergin. Tekniken medför att 80–90 procent av bränslets energiinnehåll kan tas tillvara, medan ett värmekraftverk som enbart producerar elektricitet har en verkningsgrad på maximalt cirka 50 procent. Kraftvärme bygger på att det finns möjlighet att ta emot den värme som "blir över" vid produktionen av el, oftast i ett fjärrvärmenät. (källa)
7. Det som förr uppfattades vara vårt nationella kulturarv var främst lärda och konstnärligt skolade kulturyttringar. Under 1980-talet kom ett förändrat synsätt. Propositionen om Kulturmiljövård (1987/88:104) framhöll: "Kulturmiljövården kan dock inte inskränkas till att bara ta tillvara det exklusiva eller specifikt intressanta. Den måste också bidra till att bibehålla och utveckla en rik vardagsmiljö. Som en följd av den snabba samhällsförändringen har tidsperspektivet förkortats och bevarandemålet blir därför relevant för många miljöer som präglas av vår egen tid.". (källa)
8. Lappteknik (kallas även skarvsömnad eller patchwork) är en textil teknik där mindre tygbitar sys ihop till större föremål, till exempel täcken, dukar eller mattor. Det ursprungliga syftet med lappteknik var att ta tillvara tygspill från annan sömnad. Detta utvecklades genom att tygbitarna syddes ihop i olika mönster, så att föremålen blev dekorativa. (källa)