Vad betyder och hur uttalas tillväxtregion
Tillväxtregion uttalas till|växt|reg|ion.
Ordformer och varianter av tillväxtregion
Singular
- tillväxtregion
- obestämd grundform
- tillväxtregions
- obestämd genitiv
- tillväxtregionen
- bestämd grundform
- tillväxtregionens
- bestämd genitiv
Plural
- tillväxtregioner
- obestämd grundform
- tillväxtregioners
- obestämd genitiv
- tillväxtregionerna
- bestämd grundform
- tillväxtregionernas
- bestämd genitiv
Tillväxtregion är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet tillväxtregion
På 1910- och 1930-talet utökades Kataloniens självstyre (bland annat via en nya regioninstitutionen Katalanska samväldet). Men fick större självständighet under den Andra spanska republiken (1931-1939), men spanska inbördeskriget satte därefter stopp för den regionala autonomin. Under Francos fyra decennier vid makten undertrycktes katalansk kultur och språk, trots vissa lättnader under 1960-talet. Under efterkrigstiden kom återigen Barcelona att bli centrum i en stark tillväxtregion, med inflyttning från andra delar av Spanien och ökad turism.
Norrland var en av Sveriges verkliga tillväxtregioner under den här tiden, med en omfattande inflyttning av arbetskraft från resten av landet. Framför allt Sundsvall kom att utvecklas till ett viktigt centrum för träexporten. Den gamla trästaden brann ner till grunden 1888 och ett helt nytt centrum med ståtliga byggnader i sten byggdes med pengar från den framgångsrika trä- och sågindustrin.
Tillväxtregion Sverige (i huvudsak arbetsmarknads- och näringspolitik) med centerpartisten Åsa Torstensson som ordförande och därutöver Sven Otto Littorin, Anna Grönlund Krantz samt Per Landgren.
I Europa framträder traditionellt sett från London via Paris och Frankfurt ner mot Milano en båge av städer som brukar kallas "Europas ekonomiska ryggrad", eller "den blå bananen". För att luckra upp den blå bananens dominerande position inom den Europeiska ekonomin och samtidigt sprida tillväxten till hela Europa försöker EU genom ESDP stärka regioner i Europas periferi. Syftet är att på sikt uppnå en struktur som mer är att likna vid en druvklase än en banan, d.v.s. en spridd struktur av tätt sammanlänkade tillväxtregioner över hela Europas yta. För att uppnå detta mål satsar EU på att i Europas periferi skapa s.k. "metropolregioner" och "gateway cities" som en motvikt till rådande koncentrationstendenser i Centraleuropa. Syftet är att få dessa metropolregioner och gateway cities att fungera som innovativa och konkurrenskraftiga tillväxtmotorer. De svenska regioner som pekas ut är Stockholm-Mälarregionen, Malmö-Öresundsregionen och Göteborg-Västra Götalandsregionen, men även städer med särskild betydelse för glesbefolkade regioner som exempelvis Umeå och Luleå. Samtidigt som detta antas leda till jämvikt i Europa finns det dock en risk för att detta leder till en ökad regional obalans inom landet. För att motverka sådana effekter betonar ESDP-dokumentet vikten av en väl utbyggd samverkan mellan stad och landsbygd.
