Vad betyder och hur uttalas tjänstledighetsansökan
Tjänstledighetsansökan uttalas tjänst|led|ig|hets|an|sök|an.
Ordformer och varianter av tjänstledighetsansökan
Singular
- tjänstledighetsansökan
- obestämd grundform
- tjänstledighetsansökans
- obestämd genitiv
- tjänstledighetsansökan
- bestämd grundform
- tjänstledighetsansökans
- bestämd genitiv
Plural
- tjänstledighetsansökningar
- obestämd grundform
- tjänstledighetsansökningars
- obestämd genitiv
- tjänstledighetsansökningarna
- bestämd grundform
- tjänstledighetsansökningarnas
- bestämd genitiv
Tjänstledighetsansökan är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet tjänstledighetsansökan
Överste Björkman återkom den 14 november 1918 till regementet efter att sedan den 1 september vårdats för en skottskada. Hur skottskadan uppkommit framgår inte av befintliga handlingar. Den 9 september 1918 sökte han hos Kungl. Maj:t tjänstledighet på medicinska grunder under den kommande regementsövningen, med tillåtelse att handlägga sådana ärenden som hade avgörande betydelse. Tydligen var han inte helt återställd, för den 10 september tog Oscar Nygren befälet över regementet. Den 11 oktober återinträdde Björkman i tjänst, för att strax åter lämna från sig befälet. Den 14 november var han åter i tjänst, men lämnar direkt in en ny tjänstledighetsansökan till Kungl. Maj:t, och den 18 november tog överstelöjtnant Pontus Reuterswärd befälet över regementet. Fredrik Björkman efterträddes 1919 av överste Tell Schmidt. Under Björkmans frånvaro utövade Reuterswärd sin tjänst som regementschef ställföreträdare, och kunde då titulera sig regementsbefälhavare, inte regementschef. I denna befattning kunde han inte fatta beslut i vissa ärenden eller författa skrivelser med rekommendationer i dessa ärenden, bland annat sådana som gällde personal (anställning, befordran, avsked, med mera). Efter att ha lämnat sin tjänst inom militären blev Björkman avdelningschef i Sveriges allmänna exportförening 1922. Han blev riddare av Svärdsorden 1900, kommendör av andra klassen av samma orden 1914 och kommendör av första klassen 1917.
