Tobisgrissla Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tobisgrissla

1. Tobisgrissla (Cepphus grylle) är en fågel som tillhör familjen alkor. Den häckar i stenskravel nästan cirkumpolärt i nordligaste Nordamerika, Europa och Asien, men även utmed Atlantkusten, i Europa söderut till Irland, samt i Östersjön. Arten känns i sommardräkt igen på sin helsvarta dräkt, vita vingfläckar och lysande röda fötter. Globalt anses tobisgrisslan vara livskraftig. I Sverige har den dock minskat kraftigt i Östersjön till följd av predation från mink och kategoriseras som nära hotad.
2. Tobisgrisslan är med kroppslängden 34–37 cm och vingspannet 52–58 cm tydligt mindre än andra alkor som tordmulen och sillgrisslan, men större än lunnefågeln. Den har spetsig näbb, päronformad kropp och relativt litet huvud. Liksom andra alkor flyger den tätt över vattnet med snabba, svirrande vingslag. Om sommaren är fjäderdräkten helt svart utom en stor vit vingfläck och röda ben. Jämfört med hane av svärta, som den kan påminna om, skiljer den sig tydligt i flykten med de för alkorna typiskt svirrande vingslagen och den baktunga profilen.
3. Tobisgrisslan delas upp i fem underarter som skiljs åt genom midre morfologiska skillnader, som vinglängd, näbblängd och mängden vitt på vingen. Den subarktiska underarten mandtii som lever längst norrut särskiljs på sin större vita vingfläck och att den är mycket ljusare i vinterdräkt.
4. Tobisgrisslan häckar på steniga stränder, klippor och öar i norra Atlanten, i Europa söderut till Irland, i arktiska delar av Asien och i Nordamerika söderut till Maine och västerut till Alaska. De övervintrar ofta i häckningsområdet, men kan också flytta något söderut på vintern. Om vattnet fryser flyttar de ut till öppet vatten. Arten delas in i fem underarter i två distinkta grupper.
5. I Sverige häckar atlanttobisgrissla (arcticus) dels i på Västkusten från Bohuslän till nordvästra Skåne, dels östersjötobisgrissla (grylle) i Östersjön på Gotland och norrut från Östergötland till finska gränsen. östersjötobisgrissla övervintrar i södra och mellersta delen av Östersjön, medan de på Västkusten i stor utsträckning flyttar till danska farvatten i Kattegatt.
6. Trots namnet hör tobisgrisslan inte till släktet grisslor (Uria), dit bland annat sillgrisslan hör. Istället är den en del av släktet Cepphus tillsammans med de två arterna beringtejst och glasögontejst, som båda förekommer i norra Stilla havet och Berings sund. Tejsterna utgör en systergrupp till en klad alkor där grisslorna i Uria ingår, men även alkekungen, tordmulen, den utdöda garfågeln och alkorna i Synthliboramphus.
7. Tobisgrisslan häckar i små kolonier eller enstaka par i stenskravel och klippskrevor utmed klippiga kuster eller på öar. I Sverige har den på grund av minken trängts ut till ytterskärgårdar eller öar långt utanför fastlandet. De kolonier som finns kvar nära fastlandet är i branta stup omgärdade av vidsträckta vattenområden. (källa)