Torp Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet torp

1. En grindstuga kunde vara ett enkelt torp där torparen utöver jordbruket även skötte vaktens uppgifter. Till slott och större herrgårdar var grindstugor mera påkostade. Om grindstugan vid Tjolöholms slott skrev dess arkitekt Lars Israel Wahlman 1903: "Ett slotts grindstuga bör icke vara en stuga vid en grind hvilken som helst vid en väg hvilken som helst". (källa)
2. Liksom i Härjedalen och Jämtland används sj-ljud istället för i rk, rp och rt, (som blir sjk, sjp respektive sjt), och istället för tjockt l före t, exempelvis stasjk (stark), tosjp (torp), bosjt (adverbet bort), josjt (gjort) och svasjt (svalt). På vissa orter uttalas detta som bakre sj-ljud liknande tyskt ch-ljud. (källa)
3. Indelningsverket var ett personalfinansieringssystem inom svenska staten och försvaret grundat på naturahushållning. Innan det svenska samhället hade frångått naturahushållning bestod kronans inkomster i första hand av råvaru- och livsmedelsprodukter, vilka inte på enkelt sätt kunde omsättas i kontanter. För att bäst dra nytta av dessa inkomster konstruerades ett system där inkomster samlades in ute i landet och fördelades direkt till ämbetsmän och befattningshavare. Ofta knöts specifika områdens avkastning direkt till någon förmånstagare. I fallet med den indelta armén och indelta kronobåtsmän för flottan skapades rotar bestående av två till fem hemman vilka själva skaffade en soldat (eller båtsman) och underhöll denne med torp och extra stöd. Officerare fick liknande arrangemang. Exakta villkor skrevs i ett kontrakt mellan rotens bönder och soldaten. (källa)
4. I länder med en stor fattig landsbygdsbefolkning utan egen mark är jordreformer ofta en väsentlig punkt på agendan för vänsterregeringar. Detta gäller till exempel i Latinamerika. Möjlighet att försörja sig genom att odla egen mark ses som väsentlig för att bekämpa fattigdom och minska de fattigas beroende av godsägares godtycke. Jämför Torparlagen i Finland, som år 1919 gav torpare rätt att lösa in (köpa) sitt torp. (källa)
5. 2007 – Komplett köpte upp namnrättigheterna Sandefjord Fotballs nybyggda arena vilken döps till Komplett.no Arena. I Danmark startas nätbutiken Komplett.dk. I maj upphandlades den svenska konkurrenten Inwarehouse AB varvid Komplett tog kontroll över deras internethandel och två konceptbutiker i Malmö och Stockholm. I oktober fusioneras Komplett med Torp Computing Group och som ett resultat inlemmas distributören Itegra och webbutikerna MPX.no (grundad i maj 2002) samt XD.no. (källa)
6. Fritidshus, lantställe, semesterhus, sommarstuga eller sommartorp samt stuga kallas ett hus avsett att användas som tillfällig bostad under semester och annan fritid. (källa)
7. Ove Hidemark, Så renoveras torp och gårdar, ICA bokförlag, 1982. (källa)
8. Idag består morgongåvan oftast av ett hängsmycke med diamanter och färgstenar eller ett pärlband med odlade pärlor. Det kan även vara en ring att bära på höger hands ringfinger eller lillfinger. I äldre tider åtnjöt hustrun ej lott i mannens bo och syftet med morgongåvan var att nödtorftigt sörja för hennes underhåll efter mannens död. Morgongåvan bestod på den tiden vanligen av ett torp eller liknande, med ett mindre markområde för att kunna odla det viktigaste, och det var en gåva på bröllopsdagen från mannens föräldrar. (källa)
9. Sveriges skattläggningar på bland annat 1500- och 1600-talen innefattade uppräkningar av orter (byar och bruksorter) i varje socken. Årliga räntan var vanligen sorterad efter byar efter en viss given ordning i socknen, ofta en medsols genomgång, men på sina håll även efter hamnor eller skeppslag. När mantalslängder börjar följde de en liknande struktur, men redovisades separat ibland redovisades torp separat. Vanligen redovisades dock soldater, sätesgårdar och prästgårdar och andra hushåll med vissa undantag från mantalsplikten separat. I årliga räntan blev däremot praxis att torp redovisades under de byar på vars ägor de var belägna. Då husförhörslängder börjar föras indelad efter ortnamn efter liknande principer, ofta dock med soldater och fattigstuguhjon redovisade separat. Då många socknar under 1800-talet växte blev det ofta praxis med ett alfabetiskt register för att kunna återfinna en by eller ett torp. Relativt tidigt övergick man till ortsindelning av husförhörslängden i bokstavsordning. Det blev också vanligare att man följde jordebokens praxis att återge torp under de byar på vars ägor de var belägna. Det var också ganska vanligt att större socknar i husförhörslängden uppdelades i fjärdningar eller sexmansrotar. Orten kunde på landsbygden vara en by eller en bruksort, och i tätorten ett kvarter. Orterna var i sin tur indelade i fastigheter, torp eller gårdar, där varje fastighet eller gård i allmänhet hade ett eget uppslag (folio) i husförhörslängden. Församlingen eller socknen kunde även vara indelad i flera numrerade soldatrotar, som var och en i regel bestod av två mantal (ofta med flera gårdar än så) samt ett antal underlydande torp på landsbygden eller flera kvarter i staden, vilka tillsammans ansvarade för rekrytering av en soldat, finansiering av en skola och fattigvård, med mera. (källa)
10. Skogstorp, Eskilstuna kommun – en tätort i Eskilstuna kommun. (källa)