Synonym till tran
Vad betyder och hur uttalas tran
Tran uttalas tran -et el. -en.
Tran betyder fett el. olja från havsdjur och t.ex. val.
Ordformer och varianter av tran
Singular
- tran
- obestämd grundform
- trans
- obestämd genitiv
- tranet
- bestämd grundform
- tranets
- bestämd genitiv
Alternativa böjningsformer singular
- tran
- obestämd grundform
- trans
- obestämd genitiv
- tranen
- bestämd grundform
- tranens
- bestämd genitiv
Tran är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet tran
Håkäringen fiskades kring Norge, Island och Grönland på 1800-talet, framförallt på grund av dess lever som innehöll en stor mängd tran. Näringen hade på 1910-talet blivit omfattande, men det kommersiella fisket efter tranet upphörde 1960. Numera fångas den ibland av misstag vid trålfiske, och den har rönt popularitet som sportfisk. Släktnamnet somniosus betyder "den sömnige", och hajen är känd för sin passivitet vid fångst.
Sjuhäradsbygden är tämligen kuperad och rik på skogar och sjöar. Bland stora sjöar i, eller delvis i, Sjuhäradsbygden märks Fegen, Lygnern, Lönern, Sämsjön, Säven, Viaredssjön, Tolken, Visen, Yttre Åsunden, Åsunden, Öresjö, Östra Nedsjön och Östra Öresjön. I bygden startar både Viskan och Ätran sin färd mot Halland och Kattegatt, även Säveån, Nossan, Lidan och Tidan rinner upp i Sjuhäradsbygden.
Kråkvicker, tranärt eller fågelvicker (Vicia cracca) är en art i familjen ärtväxter som förekommer naturligt i stora delar av Eurasien, i Sverige är den vanlig överallt utom i fjälltrakterna. Arten har tidigare odlats som foderväxt i Sverige. Blomningstiden är från juli till augusti.
Kyrkoarkiv kan i Sverige dels avse själva förvaringsrummet för arkivhandlingar i Svenska kyrkans församlingar, dels den samling handlingar som förtecknats och som alstrats av den kyrkliga förvaltningen. Kyrkoarkiven innehåller ofta handlingar i större mängd från 1600-tal och framåt, men enstaka ännu äldre handlingar kan förekomma. Man brukar dela upp kyrkoarkiven i två delar. Den första delen utgörs av ministerialböcker eller kyrkböcker. Den andra av "övriga handlingar". När folkbokföringen 1 juli 1991 övertogs av lokala Skattemyndigheten, avslutades de gamla ministerialböckerna och nya upprättades (oftast datoriserade), men nu endast för Svenska kyrkans egna medlemmar. Kyrkböckerna levererades därefter till respektive Landsarkiv. Övriga handlingar, såsom protokoll, ekonomisk bokföring, juridiska handlingar, dokumentation av kyrkliga fastigheter och byggnader med mera, fortsatte att föras fram till 31 december 1999, då hela kyrkoarkivet avslutades (utom beträffande begravningsväsendet på de orter där detta också fortsättningsvis handhas av Svenska kyrkan, d.v.s i hela Sverige utom Stockholm och Tranås), varefter också dessa delar levererats. Från och med 1 januari 2000 måste Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter föra helt nya arkiv.
Begravningsavgiften och kyrkoavgiften är dock numera åtskilda och är från och med 1 januari 2013 fristående även för medlemmar i Svenska kyrkan. Svenska kyrkans församlingar är huvudmän för begravningsverksamheten, utom i Stockholm och Tranås där kommunen är huvudman. Begravningsavgiften ska täcka huvudmännens kostnader för den löpande begravningsverksamheten, dvs. för att hålla och sköta begravningsplatser m.m. För medlemmar i Svenska kyrkan innebär förändringen endast att begravningsavgiften redovisas på en egen rad på ditt slutskattebesked. Detta görs redan för alla andra. Den genomsnittliga begravningsavgiften inkomstår 2013 är 0,22 procent. Respektive länsstyrelse har tillsyn över begravningsverksamheten. För de begravningshuvudmän som ingår i Svenska kyrkan ska Kammarkollegiet fastställa begravningsavgiften efter förslag från den kyrkliga huvudmannen. Särskilda begravningsombud bevakar de intressen som de som inte tillhör Svenska kyrkan har.
Minnesregel, till exempel "Vi ska äta, ni ska laga" som används för att komma ihåg vilken ordning som åarna Viskan, Ätran, Nissan och Lagan ligger i.
Vi ska äta, ni ska laga. - De fyra stora åarna som mynnar i Halland i ordning norrifrån: Viskan, Ätran, Nissan, Lagan.
Vanligtvis är nordkaparen mellan 13 och 16 m lång men det har också observerats individer som varit större. Valen har en vikt som ligger mellan 55 och 95 ton. Som för alla andra rätvalar saknas en ryggfena. Färgen är egentligen svart. De vita fläckar som man ser på kroppen är olika slags parasiter, t.ex. vallöss och kräftdjur. Särskilt många parasiter finns på pannan. Dessa stora fläckar liknar en vit mössa. Fyrtio procent av valens vikt är tran. Ingen annan valart har så hög andel tran. Både i övre och nedre käken finns omkring 300 barder.
Oljesyra, eller oleinsyra, är en enkelomättad fettsyra, en så kallad omega-9-fettsyra, som finns i olika växter och djur. Ämnet har formeln C18H34O2 (eller CH3(CH2)7CH=CH(CH2)7COOH). Den mättade formen av syran är stearinsyra, och trans-isomeren är elaidinsyra.
