Triangulär Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet triangulär

1. Ramharpan med pelare förekom i östra medelhavsområdet under antiken, och förefaller härifrån ha spridit över stora delar av gamla välden. Till hos angelsaxerna kom den på 700-talet e. Kr. i form av en triangulär ramharpa med starkt böjt förträ. Brittiska öarna kom att bli ett centrum för harpan, och den irländska harpan blev under senmedeltiden ett populärt instrument även på kontinenten. (källa)
2. Den konkava insidan är riktad medialt bakåt. Medialt artikulerar överkäken (maxilla) mot en skrovlig, triangulär yta. På den laterala sidan finns en slät, konkav yta vars övre del utgör den främre avgränsningen av fossa temporalis och nedre del en del av fossa infratemporalis. I närheten av insidans mitt finns foramen zygomaticotemporalis där nerver passerar. (källa)
3. Växten är ettårig med rosettblad som lever kvar under hela blomningen och fruktsättningen. Friska plantor eller åtminstone bladrosetter kan påträffas året om och blomningen kan försiggå under alla årstider, till och med under blida vintrar. Den stora växlingen i rosettbladens form hos denna art är anmärkningsvärd lika maskrosornas formrikedom, de är hela eller grunt parflikiga eller djupt pardelade och så vidare, och dessa former, som delvis torde ange självständiga arter, växer oftast i brokig blandning på samma ställe. Skidan är platt och triangulär, med mellanväggen ställd vinkelrätt mot flatsidorna. (källa)
4. Mellan pars costalis och pars sternalis har vi också en triangulär yta som inte är täckt av muskler. Den liknar "triangle of bochdalek" men är smalare och kallas "Hiatus of larrey". Genom denna hiatus går oftast a.epigastrica superior från thorax till abdomen. (källa)
5. Fram till 1700-talet var mesanen på större fartyg vanligen ett latinsegel, fram till 1900-talet vanligen ett gaffelsegel. I moderna riggar är mesanen ett bermudasegel. Gaffelmesanen på stora barkskepp är ibland delad på två segel (därtill förs på mesanmasten topp- och stagsegel). Då mesanen används som stormsegel är den ofta triangulär och fäst i så fall endast vid masten och bommen, inte vid gaffeln. (källa)
6. Squamans (den vertikala delen av pannbenet) kanter är tjocka och sågtandade. Den övre kanten vilar mot hjässbenen (os parietale) och är avfasad invändigt. De laterala kanterna upptar trycket från dessa ben och är avfasade utvändigt. Kanterna övergår nedtill i en triangulär, skrovlig yta som ledar mot kilbenets (os sphenoidale) stora vinge. De bakre kanterna vid ögonhålorna är tunna och ledar mot kilbenets lilla vinge. (källa)
7. Ryssgubbe är en storväxt, vanligen flerårig ört med en kraftig pålrot. Stjälken blir upp till en meter hög, den är upprätt och vanligen strävhårig. De nedre bladen är parflikiga med en stor triangulär ändflik. De övre bladen är oftast enkla. Blommorna sitter i en rikt förgrenad blomställning. Kronbladen är gula, och cirka 0,5 cm långa. Blommorna har en svag, angenäm, kryddartad doft, liksom hos många andra korsblommiga växter. De snett äggformade frukterna har en tillplattad spets. Ytan är täckt med små vårtor. Frukterna är mycket typiska för arten. De innehåller endast två frön och öppnar sig inte vid mognaden. (källa)
8. Slutvinjetten är ett ornament, som traditionellt är en abstrakt teckning i triangulär form med spets nedåt. (källa)
9. Spandrill eller svickel (från tyska Zwickel, 'kil') är en kilformad nedåt avsmalnande triangulär byggnadsdel som är belägen mellan en båges sida med horisontalen dragen från dess hjässpunkt och vertikalen från dess anfang, eller mellan två valvbågar i en arkad eller på ett valv med ribbor. (källa)