Vad betyder och hur uttalas trossystem
Trossystem uttalas tros|syst|em.
Ordformer och varianter av trossystem
Singular
- trossystem
- obestämd grundform
- trossystems
- obestämd genitiv
- trossystemet
- bestämd grundform
- trossystemets
- bestämd genitiv
Plural
- trossystem
- obestämd grundform
- trossystems
- obestämd genitiv
- trossystemen
- bestämd grundform
- trossystemens
- bestämd genitiv
Trossystem är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet trossystem
En häxa är en kvinna som tros ha övernaturliga, magiska krafter. Förekommer i böcker och sagor. Magi existerar i varierande grad i olika trossystem runt om i världen, och olika kulturer har olika definitioner av vad en häxa är. I det gamla Europa var en häxa en person som enligt dåtida teologi hade försvurit sig till Satan, och i utbyte fick lära sig magi av honom. I det gamla Europa förekom under tidig modern tid häxjakt, där människor ställdes införätta anklagade för att vara häxor och avrättades i häxprocesser.
Antropologen Leslie White föreslog att analytiskt sett kunde kultur delas in i en struktur av tre delsystem, det ideologiska, teknologiska och sociologiska. Biologen Julian Huxley byggde vidare på detta med tre begrepp för delarna av en kultur: mentifakter, artefakter och sociofakter. Mentifakter är det ideologiska eller värderingsgrundade delsystemet av idéer, värderingar, föreställningar och kunskap samt hur dessa uttrycks i språk eller annan kommunikation. Dessa abstrakta trossystem talar om vad man bör tro på, vad man bör värdera högt och inte samt hur man bör handla. Artefakter avser det teknologiska delsystemet av olika materiella objekt tillsammans med de tekniker som krävs för att nyttja dessa. Sociofakter avsåg det sociologiska delsystemet, summan av de förväntade och accepterade mönstren av personliga relationer. Det innefattar de ekonomiska, politiska, militära, religiösa, arvsgrundade och andra tillkommande former för organisation och struktur. Sociofakterna definierar kulturens sociala organisering och reglerar hur individerna fungerar gentemot gruppen.
Som naturande betecknas i vissa trossystem och konkreta upplevelseberättelser ett finmateriellt väsen (naturväsen) som står i förbindelse med en viss plats i naturen. Denna plats kan vara en växt, en flod eller en klippa. Naturandar förekommer i mytologin och i gamla traditioner. I allmänhet har naturandar varken människo- eller djurkaraktär, men de antar inte heller nödvändigtvis en okroppslig gestalt. De bildar en undergrupp inom andetron (animism), avgränsade från de dödas andar (förfäderkult) och husandarna. Till skillnad från husandarna, som lever i byggnader, visar naturandarna sig ogärna för människor även om de till sitt yttre eller i sitt beteende ofta beskrivs som människoliknande. Naturandarna tillmäts i allmänhet inte gudomlig rang.
Satanism som trossystem utvecklades främst under andra halvan av 1900-talet. Få personer och organisationer som har verkat innan 1900-talet har identifierats som satanistiska. Vissa har aktivt försökt få kontakt med eller styra Djävulen och demoner, men ofta med böner som förutsätter Guds hjälp vilket har lett till att det ifrågasatts om de har varit att klassa som satanister eller inte. Nutida forskare är huvudsakligen överens om att till exempel häxprocesserna och vittnesmål från förhörda och dömda personer inte är tillförlitliga eftersom vittnesmål ofta framkom under tortyr, hot, utpressning eller manipulation.
Teosofin är en esoterisk lära, som anser sig ge sina följeslagare djupare insikt i andlighetens natur. Bland annat gör den åtskilliga pseudovetenskapliga påståenden om astralkroppar och liknande fenomen. Teosofi är ofta en ingrediens i New Age-liknande trossystem och annan nyandlighet.
