Vad betyder och hur uttalas tryckning
Tryckning uttalas tryck|ning -en -ar.
Ordformer och varianter av tryckning
Singular
- tryckning
- obestämd grundform
- trycknings
- obestämd genitiv
- tryckningen
- bestämd grundform
- tryckningens
- bestämd genitiv
Plural
- tryckningar
- obestämd grundform
- tryckningars
- obestämd genitiv
- tryckningarna
- bestämd grundform
- tryckningarnas
- bestämd genitiv
Tryckning är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet tryckning
Kemigrafer var den yrkeskår som tillverkade klichéer av bilder och teckningar. Klichéerna användes för tryckning av bilder och teckningar i högtryck. Inom kemigrafin fanns flera yrken.
Kistebreven har sitt ursprung i ettbladstryck från medeltiden. Redan på 1300-framställdes enkla tryck i träsnitt, avsedda för dekoration. Dessa var dock inte några folkliga alster eftersom papper var dyrbart. Träsnitt användes dock som teknik för tryckning av till exempel helgonbilder och åderlåtningstavlor. Redan ganska kort efter att kopparsticket uppfunnits på 1400-talet kom denna att bli den "finare" av de båda tryckteknikerna, och med 1600-talets alltmer utökade kopparsticksproduktion kom träsnitten att ytterligare förknippas med enkla bilder, tillverkade vid små verkstäder.
Tiden från cirka 1750 fram till 1766 års överflödsförordning var sidenindustrins storhetstid i Sverige: 1746–50 fanns 260 aktiva sidenvävstolar i Sverige, för att 1761–65 ha ökat till 964, och 1762 fanns nära 2000 sidenarbetare i Stockholm vid 882 vävstolar. Den svenska sidenindustrin var nästan uteslutande koncentrerad till Stockholm. Ett sällsynt undantag var Emerentia Jernfelts "fabrik för tryckning å siden och linne" i Kristinehamn, som dock endast var verksamt i cirka tio år (1752–1762). Andra undantag var Per Husbergs sidenfabrik i Mariestad och Thomas Fehmans fabriker i Kungälv och Göteborg.
Pressning utförs i stansar av stål eller brons. Gjutning sker både i sandformar och enligt vaxmetoden. Tryckning sker i en svarv, där plåten av ädelmetall spänts fast mot en trä- eller metallmodell, s.k. patron mot vilken ett blankt tryckstål under rotation formar föremålet. Hopfogning utförs genom lödning.
I samband med tryckning läggs plåten i fuktvätska, bestånden av vatten, glycerin och ammoniak varpå gelatinskiktet som ej blivit garvat suger åt sig detta. Efter detta läggs plåten i pressen och valsas in med färg, och tryckningen kan börjas. Vartefter tryckningen pågår torkar dock plåten och måste med jämna mellanrum återfuktas, vilket gör att tekniken inte lämpar sig för större serier.
Lägg vid tryckning av böcker, det antal sidor ett tryckark bildar.
Manuskript – en författares alster – framstält på vilket sätt som helst – för uppläsning eller tryckning Filmmanuskript – det skriftliga underlag med repliker och scenanvisningar som utgör grunden för en spelfilm eller TV-film.
Slutprodukterna för konsumenter tillverkas genom konvertering av de större pappersrullarna från pappersmaskinen, så kallade jumborullar eller moderrullar, till färdiga slutprodukter. Ofta görs slutprodukterna med flera arkskikt, som till exempel för toalettpapper och servetter. Vissa produkter, såsom servetter, tillverkas ofta från färgat mjukpapper. Vidare tillämpas ofta tryckning av olika mönster på slutprodukterna och/eller prägling av mönster antingen för att skapa dekorativ effekt eller för att hålla ihop arken vid flera skikt.
