Tryne Synonymer Betyder Uttal

• snok

Hur används ordet tryne

1. Ögonen är mycket små och örat saknar ytteröra. Nosen slutar med ett långsmalt tryne som bärs upp av ett speciellt ben. Nosen är ett känsligt känselorgan som inte används i grävandet. Framfötterna är väl anpassade för grävning, med fem äkta fingrar som är försedda med kraftiga klor och förenade med ett membran som når nästan ända fram till klorna. Dessutom har mullvaden ytterligare en "tumme" som bildas av ett sesamben (jämför med bilden av mullvadens skelett). (källa)
2. I utseende liknar navelsvin arterna i familjen svindjur. Sitt namn fick dessa djur efter en stor körtel på ryggens bakre del som är gömd under hår och som utsöndrar ett myskliknande ämne. Särskilt hos arten Tayassu pecari är lukten intensiv. Liksom svindjuren har navelsvin ett snabelformigt tryne men i motsats till dessa är extremiteterna slanka och i svansen finns bara 6 till 9 kotor istället för 20 till 23. De två mellersta tårna är som hos idisslare sammanvuxna och hörntänderna är kortare än hos svindjuren. Trots allt är dessa hörntänder dolkliknande vapen och används med fördel mot naturliga fiender som puma och jaguar. Tandformeln är I 2/3 C 1/1 P 3/3 M 3/3, alltså 38 tänder. Navelsvinens magsäck är delad i tre segment men de idisslar inte. (källa)
3. Djurhuvudformigt parspänne har fått sitt namn av att spännet liknar svinhuvuden med tryne och uppstående öron. Spännet har en utbuktande framsida, oftast med djurornamentik, och en plan bottensida med nål och nålfäste. Djurhuvudformiga parspännen är specifika för Gotland. (källa)
4. Svinfylking var en slagordning för en offensiv stridstaktik som användes av bland andra vikingarna. Den bestod av en kilformad enhet med två man längst fram i spetsen mot fienden. Stridsformationen var avsedd att bryta igenom fiendens här och liknades vid ett vildsvins tryne, och kraften som frigjordes i fylkingens spets ansågs vara lika kraftfull som ett framrusande uppretat vildsvin. (källa)
5. Ett tryne är benämningen på grisens och svinens nos, men kan även vara ett allmänt ord för nosen, munnen och käken hos ett däggdjur. (källa)