Vad betyder och hur uttalas träaska
Träaska uttalas trä|aska.
Ordformer och varianter av träaska
Singular
- träaska
- obestämd grundform
- träaskas
- obestämd genitiv
- träaskan
- bestämd grundform
- träaskans
- bestämd genitiv
Träaska är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet träaska
Glasbildaren kiseldioxid utvinns ur kvartssand. Venetianerna använde ren flodsand från Po eller kusten i Istrien. De Böhmiska glasmästarna använde krossad kvarts. På de flesta håll fick man större eller mindre mängd föroreningar genom metalloxider. Stabilisatorn kalciumkarbonat erhölls genom tillsats av krossade musselskal hämtade från Egypten. Under medeltiden hämtade man kalcium från aska av havsalger eller träaska. Först på 1600-talet började man i Böhmen använda kalksten som stabilisator.
Industriellt framställs kaliumkarbonat genom att man leder ned koldioxid i kaliumhydroxid. Förr framställdes det genom lakning av träaska i lerpottor och därför kallas det ibland för pottaska. Framförallt har lövträ använts och björk har varit mest använd.
Redan på 1900-talet gjordes det försök att genom olika gödselmedel öka produktionen av skogsråvara. Det fanns då en vilja att öka skogsmarksarealen genom att dika ur torvmark. Då upptäckte man att den utdikade marken inte alltid beskogades, varvid man började fundera på att gödsla marken för att se om det berodde på näringsbrist. T.ex. var Vilhelm Ålund som 1910 gjorde försök med träaska på Robertfors AB utdikade torvmarker. Dock var dessa gödslingsförsök inriktade mot gödsling av andra medel än kväve. En anledning var att kvävegödselmedel inte fanns att tillgå i kommersiell skala, utan intresset för att gödsla skogsmark med kväve uppkom med att ny teknik kunde tillverka kvävegödselmedel kommersiellt och när botanikern Henrik Hesselman och växtbiologen Lars-Gunnar Romell visade på 1930-talet att om man spred kväve i form av ammoniumnitrat i gammal granskog i Norrland så ökade diametertillväxten.
