Tröghet Synonymer Betyder Uttal

• senfärdighet

Hur används ordet tröghet

1. Ett hjul i rörelse har alltid någon form av mekaniskt moment. Rotationen uppstår när det finns vridmoment som verkar på hjulet eller om hjulet har lagrat rörelsemängdsmoment. Det motsatta gäller också: på ett stillastående hjul verkar inget moment. Ett roterande hjul stretar emot vissa rörelser, eller balanserar sig själv (jämför gyroskop, tröghet). (källa)
2. Elektrostatiska högtalarelement består av ett tunt membran, rörligt upphängt i ett starkt elektrostatiskt fält, som när en spänning påförs, kommer att inta det läge som svarar mot dess spänningspotential i fältet - det vill säga det rör sig som en funktion av inspänningen. Principen har använts för bredbandselement i form av tunna paneler (ibland kompletterat med elektrodynamiska element för den djupaste basen) men är vanligast som diskantelement. Fördelen är att membranet kan göras extremt lätt (behöver ingen egen styvhet eftersom det påverkas likformigt över hela ytan) och får därför liten mekanisk tröghet och därmed låg distorsion och bra transientegenskaper. Nackdelar är den komplicerade konstruktionen med spänningsmatning och impedansomvandling (en transformator som omvandlar den låga spänningen från förstärkaren (<. (källa)
3. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll. Massa utövar gravitation och påverkar därigenom andra omgivande massor och elektromagnetisk strålning (orsakar en förändring av den lokala rumtiden). Massa betyder också tröghet, egenskapen att utöva ett rörelsemotstånd med avseende på en påverkande kraft och bestämmer den acceleration kraften orsakar. Dessa två egenskaper hos massan kallas ibland den tunga massan respektive den tröga massan. Redan Galilei lär ha påvisat att de har samma värde för en specifik kropp. En stor massa påverkad av jordens gravitation faller lika snabbt till marken som en mindre massa. Den större massan både känner en större dragningskraft från jorden och orsakar ett större motstånd mot accelerationen, och dessa skillnader tar exakt ut varandra. Detta kallas också ekvivalensen mellan den tröga och tunga massan. (källa)
4. En neutronbomb utgörs av en två-stegs fusionsladdning vars röntgenreflektorer släpper igenom neutronemission. Det kan åstadkommas med reflektorer av krom eller nickel. Neutronstrålningen är cirka tio gånger större än hos en motsvarande fissionsbomb. Dessa neutroner har även en hög energi, cirka 14 MeV, medan den hos en motsvarande fissionsbomb ligger på bara 1-2 MeV. I trestegs fission-fusion-fissionsvapen utgörs det tredje steget av fission av uran, huvudsakligen bestående av isotopen 238U, som kan fissionera om det utsätts för neutronstrålning vars energi är större än 1 MeV. Uranets uppgift är även att, genom sin tröghet, hålla samman laddningen, och därigenom effektivisera den. I neutronbomber ersätts det tredje steget av ett annat hölje bestående av volfram, nickel, järn och rhenium. (källa)
5. Magnetohydrodynamiken är läran om hur ledande vätskors flöde i magnetfält och deras påverkan på dessa. MHD beskriver alltså inte bara klassiska plasman utan även vissa andra medier, till exempel flytande metaller som kvicksilver. I MHD-beskrivningen karaktäriseras plasmat av sin täthet, hastighet och konduktivitet i varje punkt och tid, och eventuellt också av sin temperatur, entropi och andra termodynamiska storheter. MHD är en mycket användbar teori, vars giltighet för plasman kan visas för fenomen på tillräckligt långa tids- och rumsskalor. Ett viktigt resultat från MHD-teori är existensen av Alfvénvågor, vilka har frekvens långt under jonernas gyrofrekvens. Vågor på högre frekvenser klarar teorin inte av, eftersom elektroners och joners olika tröghet då leder till att de rör sig på helt olika sätt. (källa)
6. Fastän begreppet massa (och därmed även tröghet) fortfarande är i bruk, så finner man – särskilt på ett heuristiskt plan – att inom allmänna relativitetsteorin de väsentliga fysikaliska uttrycken (de som uppträder i Einsteins fältekvationer) är stressenergitensorn och Riccis krökningstensor, så har i viss mening tröghetsbegreppet överskridits. I stressenergitensorn är det dock möjligt att känna igen termer som är ett mått på masstäthet och energitäthet. (källa)