Tulldirektion synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas tulldirektion

Tulldirektion uttalas tull|di|rekt|ion.

Ordformer och varianter av tulldirektion

Tulldirektion är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet tulldirektion

Rudbeck hade ganska tidigt med klokhet och lycka ägnat sig åt lanthushållning och gjort sig bemärkt som talare på Riddarhuset. Vid 1760–62 års riksdag hade han plats i sekreta utskottet och bekämpade ihärdigt hattarna, särskilt uppträdde han skarpt mot ständernas i partiyrans tjänst verkande kommissioner och utomordentliga domstolar. Han framstod från den tiden som en av mösspartiets inflytelserikaste ledare och valdes vid riksdagen 1765 till lantmarskalk. Vid de två följande riksdagarna (1769 och 1771) var han även sitt partis kandidat till denna hederspost, ehuru förgäves. I ärendena ingrep Rudbeck i väsentligen moderat anda, men gick mot slutet ej fri från partilidelsens vanliga brist på konsekvens. Han var i nationalekonomiska frågor lärjunge till Nordencrantz. 1766 utsågs Rudbeck till ordförande i tulldirektionen (platsen fråntogs honom av hattarna 1770).

Carl Peter af Klintberg var son till färgaren Jakob Klintberg. Han blev student vid Uppsala universitet 1784 och antogs som auskultant i Kommerskollegium 1788 utan examen. Efter att ha passerat en rad underordnade befattningar blev han 1802 sekreterare, 1808 assessor och 1813 kommerseråd. I det vid 1815 års riksdag tillsatta särskilda utskottet för att utreda och föreslå lösningar på den ekonomiska krisen, fungerade Klintberg som sekreterare. 1817 utnämndes han till ledamot av Tulldirektionen och statssekreterare för handels- och finansärenden, och fick till uppgift att genomföra det av 1815 års riksdags särskilda utskott anbefallda programmet. 1821 blev Klintberg tillförordnad och 1824 ordinarie president i Kommerskollegium. Han anlitades även för skilda kommittéuppdrag av ekonomiskt administrativ natur. Trots att han i sin näringspolitiska åsikt snarast var konservativ blev han 1816 ledamot av kommittén för revision av skråförfattningarna i mera liberal riktning. Klintberg tillhörde även flera kommittéer i finansiella och näringspolitiska frågor, bland annat av den svenska och norska kommitté som tillsattes 1824 för att granska ländernas kommersiella förbindelser. af Klintberg adlades 1820. Han var ägare till Söderby i Odensala socken.

Sundblad var från 1760 borgmästare i Sigtuna. Från 1760 års riksdag till frihetstidens slut var Sundblad medlem av borgarståndet och utövade inom detsamma mycket stort inflytande. Som måg till hattchefen i borgarståndet borgmästaren Renhorn, slöt han sig först till hattpartiet. Vid riksdagen 1765–66 uppträdde Sundblad modigt till försvar för de hatade bolagsmännen i växelkontoren. I egenskap av sympatisör till frihetstidens författning samt myndig och självklok, tillhörde han de hattar, som 1769 i förening med mössorna arbetade mot det bekanta reformförsöket, den s. k. säkerhetsakten. Han blev vid samma riksdag utsedd till medlem av tulldirektionen.