Vad betyder och hur uttalas tvångslån
Tvångslån uttalas tvångs|lån.
Ordformer och varianter av tvångslån
Singular
- tvångslån
- obestämd grundform
- tvångslåns
- obestämd genitiv
- tvångslånet
- bestämd grundform
- tvångslånets
- bestämd genitiv
Plural
- tvångslån
- obestämd grundform
- tvångslåns
- obestämd genitiv
- tvångslånen
- bestämd grundform
- tvångslånens
- bestämd genitiv
Tvångslån är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet tvångslån
Det tredje parlamentet, år 1628, tvingade kungen – som var i stort behov av pengar – att anta Petition of Right. Genom denna förbjöds kronan att uppta tvångslån, att häkta någon utan domstolsbeslut och utan iakttagande av lagliga former samt att tillämpa krigslagarna i fredstid och mot fredliga medborgare. Men knappt var lagen utfärdad förrän kungen överträdde den, och så utbröt tvisten med parlamentet på nytt. Den 2 mars 1629 hemsände Karl även sitt tredje parlament och beslutade att regera utan att höra folkets ombud. Under elva års tid upprätthöll Karl detta system.
Parlamentet begärde, att kungen skulle avstå från att vidta tvångsinkvarteringar, tillämpa krigslagarna i fredstid, uppta tvångslån och andra slags skatter utan parlamentets samtycke samt från att häkta någon utan angiven orsak eller iakttagande av laga former. Petition of Right blev genom kungens (motvilliga) bifall den 7 juni samma år en av hörnstenarna i den engelska statsförfattningen.
Hampden idkade grundliga studier i Oxford och Inner Temple i London samt bosatte sig 1619 på släktgodset Great Hampden i Buckinghamshire. Från och med 1621 till sin död var han för detta grevskap ledamot av underhuset. Från 1626 tillhörde han avgjort oppositionen och var särskilt nära förbunden med dess förste ledare, sir John Eliot, 1627 satt han en tid fängslad för sin vägran att betala vad han uppfattade som en under namnet tvångslån av regeringen i olaga form påbjuden skatt.
Han hölls 1627 en tid fängslad för vägran att lämna bidrag till ett utan parlamentets hörande påbjudet tvångslån. Wentworth var 1628 på nytt ledamot av underhuset och tog då ledande andel i dess opposition mot konungamaktens förmenta övergrepp. Hans försök att åstadkomma en uppgörelse strandade på konungens envishet, och denne fick i stället kort därefter acceptera den vida längre gående "Petition of right" (juni samma år). Wentworth hade understött denna, men fjärmade sig nu alltmer från oppositionen, vars puritanska iver han aldrig delat och vars önskan att åt parlamentet bereda bestämmande inflytande på regeringsmakten han ogillade.
