Törnskata synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas törnskata

Törnskata uttalas törn|skata.

Ordformer och varianter av törnskata

Törnskata är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet törnskata

Törnskata (Lanius collurio) är en fågel av törnskatesläktet i familjen törnskator bland tättingarna.

Törnskatan är cirka 17–18 centimeter lång och väger 22–47 gram. Den har kraftig, lätt böjd näbb. Könen skiljer sig i färg. Hanar ärödaktigt vita på undersidan och rödbrunt färgade på ryggen och vingarna. Den har grå hjässa, nacke och gump, breda svarta ögonstreck och svart, vid basen vitkantad stjärt. Honor är på ovansidan bruna, med ljusare gråbrun nacke och gump och mörkare ögonstreck. Deras undersida är ljusgrå och tvärvattrad med mörkare fjäderkanter. Ungfåglar liknar honorna, men är tvärvattrade även på ovansidan. Flera underarter är kända, men de kan knappast särskiljas i fält.

Törnskatan är en flyttfågel och finns i Europa från slutet av april till september. Den häckar i stora delar av Europa, norrut till Skottland, Mellansverige och södra Finland. I Sydeuropa saknas den på större delen av Iberiska halvön. Utanför Europa häckar den i västra Sibirien, från Uralbergen till Altaj-bergen och i Främre Asien från södra och östra Anatolien till nordvästra och norra Iran samt på Krimhalvön. Törnskatan övervintrar i östra och södra Afrika. Flyttvägen går över Sydosteuropa och Främre Asien.

Törnskatan förekommer lokalt i Sveriges södra och mellersta landskap, samt längs Norrlands kust. Liksom i övriga Europa (se nedan) har törnskatan minskat i antal under slutet av 1900-talet, men beståndet har hållit sig ganska stabilt under det senaste årtiondet. Ungefär 26 000 till 34 000 par antas häcka i Sverige. Lokalt har den även kallats Hanvark.

Tidigare delades törnskatan in i flera underarter men betraktas nu oftast som monotypisk.

Törnskatan bor i öppna landskap som erbjuder dels buskar och häckar som boplatser, dels låg markvegetation med rik tillgång på insekter. Den lever på buskbeväxta ängsmarker samt skogsbryn och hyggen. Den föredrar törniga buskar (till exempel hagtornar och slån), särskilt vid änden av en häck.

Törnskator bildar i princip par endast för en häckningssäsong. Om fåglarna använder samma revir är det dock möjligt att paret återbildas året efter. Häckningstiden börjar i maj. Endast en häckning per säsong sker. Om en kull förloras kan det bli en andra häckning tills i juli.

Törnskatan bygger sitt bo i täta buskar eller träd, och väljer särskilt törnbuskar. Redet är skålformat och byggs av båda partnerna av växtdelar, tunna grenar och mossa och fodras invändigt med fjädrar.

Törnskatan blir könsmogen efter 1 år och kan bli 7 år gammal.

I Sverige var törnskatan upptagen som missgynnad på 2005 års rödlista. I 2010 års rödlista anges den inte längre som hotad. Internationellt betraktas törnskatan inte vara hotad utan placeras i kategorin livskraftig av internationella naturvårdsunionen IUCN.