Universum Synonymer Betyder Uttal

• kosmos
• rymden

Hur används ordet universum

1. Ännu en blockbuster med stora muskler och lite hjärna men till skillnad från mertalet tillkämpat humoristiska genresyskon är Venom-figuren en rätt rolig gynnare. Han är en av Spidermans slagpåsar och har nu alltså – enligt den rådande superhjältelogiken där allt som rör sig får en egen film – förärats en spinn-off som ger honom upprättelse och backstory. Om man som undertecknad bara är yrkesmässigt insatt i Marvels universum är denna svartglänsande och extremt böjliga varelse en ny och upplyftande bekantskap. Självömkande, sarkastisk och befriande amoralisk som ingen annan kollega i skrået. Där de andra levereras med krystad svärta och krystad humor kommer här en punkig super(anti)hjälte som kan backa upp ett hot som att "jag ska bita huvudet av dig" med att verkligen göra så. (källa)
2. En galax (galaktisk) (från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – "mjölkringen", avseende Vintergatan), är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia sammanbunden genom gravitation. De större galaxerna har cirka 1011 solmassor stjärnor, mellan en och tio miljarder solmassor interstellär gas och 1012 solmassor mörk materia. Många galaxer, kanske de flesta, inkluderar även supermassiva kompakta objekt, sannolikt svarta hål i centrum. Några av dessa kompakta objekt uppträder som aktiva galaxkärnor. (källa)
3. Det lättaste grundämnet är väte med den kemiska beteckningen H som står för hydrogen. Väte utgör tillsammans med helium de ursprungliga – och vanligaste – grundämnena i universum. Väte består av en proton och en elektron. Deuterium och tritium är väteisotoper med en respektive två neutroner. (källa)
4. Notera att a posteriori-sannolikheter (det vill säga sannolikheten efter att slumphändelsen inträffat) är 100% att universum har de egenskaper det har, men här avses a priori-sannolikheten (det vill säga sannolikheten innan den förmodade slumphändelsen inträffade) att universums naturkonstanter skulle bli gynnsamma för intelligent liv. Vi kan inte beräkna a priori-sannolikheterna exakt, för vi vet inte mekanismerna bakom, men debattörer presenterar ändå argument för att a priori-sannolikheten är extremt låga. Även om så skulle vara fallet är det ändå inte omöjligt att slumpen skulle göra universum gynnsamt för liv, men ett argument som bygger på en mycket osannolik händelse har lågt vetenskapsteoretiskt förklaringsvärde enligt occams rakkniv. (källa)
5. Fröken Näbblund (Kalle Ankas universum). (källa)
6. I universum är helium det näst vanligaste grundämnet: Enligt Big Bang-teorin skedde en tidig nukleosyntes av lätta atomkärnor inom 20 minuter efter Big Bang. Efter denna skall 25 % av universums massa ha bestått av 4He och 10 ppm av 3He. Heliumhalten stämmer ungefär med vad som idag observeras i utomgalaktiska H II-regioner. (källa)
7. Väte eller hydrogen (latin: Hydrogenium) är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter Big Bang. Vid standardtryck och -temperatur är väte en tvåatomig, lukt-, färg- och smaklös men mycket lättantändlig gas. Väte förekommer i form av ett flertal isotoper. Vätejonen, som är grunden för bland annat syrabaskemin, kan förekomma som både anjon och katjon. Den enkla väteatomen har varit mycket viktig för framväxten av kvantmekaniken. Vanligtvis brukar väte placeras ovanför alkalimetallerna i det periodiska systemet eftersom det bara har en valenselektron. En mindre vanlig placering är att sätta det ovanför halogenerna eftersom det bara krävs en till elektron för ädelgaskonfiguration. (källa)
8. Med kvantfysik och Heisenbergs relation blir begreppet mer sofistikerat och kvantvakuum, virtuella partiklar och kvantgravitation gör entré med kosmologiska implikationer. Fysikern Lawrence Krauss har i sin bok Ett universum ur ingenting (2012) ingående populärt sökt reda ut "varför det finns någonting snarare än ingenting". (källa)
9. En central symbol i kabbalan är livets träd, som i detta system består av de tio sefirot (emanationer) av gudomen. Kabbala anser att gudomen som man kallar för Eyn Sof, är någonting fördolt. Eyn Sof kommunicerar mellan världarna och universum genom sefirot. De tio sefirot anses kunna förklara såväl den fysiska som den metafysiska världen. (källa)