Uppfostringssyfte Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet uppfostringssyfte

1. Genom politiskt spel blir han dömd för ha idkat utomäktenskapligt samlag med sin älskade Cecilia Algotsdotter, som han är förlovad med, och vad värre är har han dessutom tidigare haft samlag med hennes syster. Detta är en svår synd enligt tidens sed. Cecilia har blivit med barn innan äktenskapet, vilket hon berättat för sin syster Katarina. Katarina fruktar att hon själv då ska bli kvar i kloster resten av sitt liv, en tillvaro som hon dittills delat med Cecilia i uppfostringssyfte, och avslöjar det unga parets hemlighet för sin abbedissa. Abbedissan, som tillhör Arns fiender i den politiska maktkampen, ser en chans att göra sig av med honom, och Arn blir dömd till tjugo års botgöring i Heliga landet. Straffet blir särskilt hårt eftersom han även gjort sig skyldig till samlag med Katarina, som hade förfört honom under en mycket berusad natt långt innan han träffat Cecilia eller visste att de var systrar. (källa)
2. Cantù är mest känd för sin Storia universale (1838-46), vilken många gånger omtryckts och översatts till olika språk. Cantù skrev även om Giuseppe Parini, Cesare Beccaria, Vincenzo Monti, Alessandro Manzoni, om Lombardiet under 1600-talet, vidare en historisk kommentar till Promessi sposi en i Italien mycket läst roman, Margherita Pusterla, och flera böcker i uppfostringssyfte. Åren 1833-34 satt han i fängelse i Milano som misstänkt av den österrikiska regeringen. Cantù var deputerad i det italienska parlamentet, medlem av flera akademier, grundare av Società storica lombarda och föreståndare för statsarkivet i Milano. (källa)
3. Svartengren blev student i Uppsala 1828 och filosofie magister där 1836. Han blev 1841 rektor för Uppsala privatgymnasium (lyceum), varmed han förenade en "studentfabrik" på det av honom inköpta Ärna i Uppsalas närhet, där han inrättade en helpension. Utöver sin pedagogiska förmåga var han även innehavare av betydande kroppskrafter och brukade ofta hårdhänta metoder i uppfostringssyfte. Han författade bland annat läroböcker i historia, Om grunderna för svenska språkets odling (1840) och Dikter (1840). (källa)