Vad betyder och hur uttalas upphjälpa
Upphjälpa uttalas upp|hjälpa (lös eller fast sammansättning) upphjälpte.
Ordformer och varianter av upphjälpa
Aktiv
- upphjälpa
- infinitiv
- upphjälper
- presens
- upphjälpte
- preteritum
- upphjälpt
- supinum
- upphjälpande
- presens particip
- upphjälp
- imperativ
Passiv
- upphjälpas
- infinitiv
- upphjälps
- presens
- upphjälptes
- preteritum
- upphjälpts
- supinum
Perfekt particip
- upphjälpt en
- ~ + subst.
- upphjälpt ett
- ~ + subst.
- upphjälpta den/det/de
- ~ + subst.
Alternativa böjningsformer passiv
- upphjälpes
- presens
Upphjälpa är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet upphjälpa
Den andra perioden är en tid av tilltagande förfall och fruktlösa reformförsök. Fjärde laterankonciliet (1215) införde treåriga generalkapitel samt visitationer av klostren mellan generalkapitlen, även följande koncilier (Vienne 1311, Valencia 1322) sökte, men med föga framgång, upphjälpa den sjunkna klostertukten. Påve Benedictus XII utfärdade 1336 en ny utförlig stadga för benediktinerna som indelade orden i 36 provinser och föreskrev årliga kapitel i varje kloster samt treåriga generalkapitel i varje provins. Även på Konstanzkonciliet (1414–1418) gjordes flera nya reformförsök i avseende på benediktinorden, men utau synnerlig framgång.
