Vad betyder och hur uttalas upprustningsbehov
Upprustningsbehov uttalas upp|rust|nings|be|hov.
Ordformer och varianter av upprustningsbehov
Singular
- upprustningsbehov
- obestämd grundform
- upprustningsbehovs
- obestämd genitiv
- upprustningsbehovet
- bestämd grundform
- upprustningsbehovets
- bestämd genitiv
Plural
- upprustningsbehov
- obestämd grundform
- upprustningsbehovs
- obestämd genitiv
- upprustningsbehoven
- bestämd grundform
- upprustningsbehovens
- bestämd genitiv
Upprustningsbehov är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet upprustningsbehov
På grund av höga driftskostnader och stort upprustningsbehov såldes fastigheten 2003, men enligt köpekontraktet får man fortsätta att använda tempellokalen gratis så länge som templet Valkyrian fortlever. På grund av vikande medlemsantal nedlades templet Staffan i Bollnäs 2014 och templet Manhem i Gävle 2015 och medlemmarna på dessa orter överfördes därvid till templet Valkyrian. Ledare för byggnadsföretaget var byggmästare Lars Erik Larsson i Vågbro och konstnärligt smakråd och dekoratör Carl Sahlin från Falun.
Järnvägssträcken mellan Stockholms central och Stockholms Södra byggdes till stora delar under 1950-talet och hade ett stort upprustningsbehov till följd av en hård belastning på sträckan. 1919 körde tio tåg per dag över sträckan, och trafikeringen ökade väsentligt under 1900-talet. Motsvarande antal 2016 var 600 tåg per dag. Eftersom alternativ till sträckan inte funnits har bara lättare upprustning förekommit. Järnvägen på sträckan har två spår och är cirka två kilometer lång. I och med att Citybanan 2017 avlastat sträckan från tidigare 600 tåg per dag till närmare hälften kunde mera genomgripande renovering och reparation utföras. Under somrarna 2018, 2019 och 2020 stängdes därför sträckan mellan Stockholms central och Stockholms södra av helt. Avstängningens tid varade vid varje tillfälle i åtta veckor. Fjärrtåg och regionaltåg vände vid Stockholms södra eller Flemingsberg, där passagerare fick byta till SL-tåg. Sträckan har benämnts som "Getingmidjan" i och med alla tåg samsades på två spår innan Citybanan blev klar. Innan västra Årstabron färdigställdes ingick hela sträckan från Årsta till centralstationen under denna benämning.
I december 2011 inledde Skistar ett årslångt driftavtal med anläggningarna i Andermatt/Sedrun i Schweiz, för att hjälpa till med utveckling och kringaktiviteter i dessa. På grund av denna destinations upprustningsbehov förvärvades den inte, som egentligen var planen, och trots Skistars beslut om att fortsättningsvis enbart fokusera på utveckling hos de destinationer som ingick i koncernen övervägdes i december 2015 ett erbjudande om majoritetsägande av skidanläggningen i österrikiska St. Johann in Tirol – vilket antogs i april 2016.
En ny järnväg byggdes som en fortsättning från Kalixbanan vidare förbi Sangis till Haparanda. Hela sträckan Boden–Haparanda har elektrifierats. Första spadtaget på den nya banan togs i september 2006 och var klar i slutet av 2012. Den gamla sträckan Morjärv–Karungi–Haparanda lades ned den 8 december 2012. Motiveringen till att bygga ny järnväg var att ett stort upprustningsbehov fanns på den gamla banan, till en ganska stor kostnad. Eftersom sträckan Kalix-Haparanda är mycket kortare än Morjärv-Karungi-Haparanda (och Morjärv-Kalix skulle behållas), ansågs det medräknat framtida underhållsbehov vara någorlunda likvärdigt i kostnad mellan båda alternativen, och bli snabbare restider via Kalix.
