Uppskriva Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder uppskriva, varianter, uttal och böjningar av uppskriva

Uppskriva synonym, annat ord för uppskriva, vad betyder uppskriva, förklaring, uttal och böjningar av uppskriva.

Vad betyder och hur uttalas uppskriva

Uppskriva uttalas upp|skriva och är ett verb (lös eller fast sammansättning), böjs som skriva.

Ordformer av uppskriva

Aktiv

uppskriva
infinitiv
uppskriver
presens
uppskrev
preteritum
uppskrivit
supinum
uppskrivande
presens particip
uppskriv
imperativ

Passiv

uppskrivas
infinitiv
uppskrivs
presens
uppskrevs
preteritum
uppskrivits
supinum

Perfekt particip

uppskriven en
~ + subst.
uppskrivet ett
~ + subst.
uppskrivna den/det/de
~ + subst.
uppskrivne den
~ + mask. subst.

Alternativa böjningsformer passiv

uppskrives
presens

Uppskriva är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet uppskriva

  1. Som vanligt kommer de två bröderna för sent till skolan på morgonen, endast Dudde Vedlund är senare, men de lyckas alla smita in utan att bli uppskrivna. Gamle Wahlberg presenteras för den unge doktor Gans som skall bli klassföreståndare för klass 3B. Gans är en anhängare av moderna, strama metoder eftersom vår tid är rationell, som han säger. Han säger sig ha högsta vitsord i pedagogik men Wahlberg genmäler att han för sin del lade sina betyg i skrivbordslådan en gång. Han lärde sig av sina elever i stället. Gans blir något förvånad när rektor sedan påpekar att Wahlberg trots detta har god hand med sina elever. (källa)
  2. Sverige var ett av de första länderna med statligt påbjuden nationell folkbokföring genom en i Berowald i Mecklenburg utfärdad kunglig instruktion till biskop Johannes Botvidi den 21 januari 1631, som ålade alla kyrkor att föra längd över "de döpte och begravnes namn". Dock bör man påtala att det från medeltiden och fram till 1600-talet fanns även en militär folkbokföring med bl.a. utskrivningslängder, där grunduppgifterna om befolkningen lämnades av prästerna. Skattelängder har funnits sedan 1530 och mantalslängder sedan 1570-talet. I fogdeordningen för Finland av år 1556, sjätte paragrafen, föreskrevs att fogdarna skulle låta uppskriva hur mycket mantal som fanns i var by och gård, "både mankön och kvinnkön, vart slag för sig, och huru åldriga de voro." Man kan följa husförhörslängder allmänt i Sverige sedan 1670-talet, och i Västmanland och Dalarna ända från 1620-talet. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.