Urindoeuropeisk Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder urindoeuropeisk, varianter, uttal och böjningar av urindoeuropeisk

Urindoeuropeisk synonym, annat ord för urindoeuropeisk, vad betyder urindoeuropeisk, förklaring, uttal och böjningar av urindoeuropeisk.

Vad betyder och hur uttalas urindoeuropeisk

Urindoeuropeisk uttalas ur|indo|europe|isk och är ett adjektiv -t -a.

Ordformer av urindoeuropeisk

Böjning (i positiv) urindoeuropeisk en ~ + subst. urindoeuropeiskt ett ~ + subst. urindoeuropeiska den/det/de ~ + subst.

Urindoeuropeisk är ett adjektiv

Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).

Hur används ordet urindoeuropeisk

  1. Trots 150 års forskning är det ännu nästan omöjligt att med säkerhet konstruera en urindoeuropeisk mening. Ett antal stående formler kan rekonstrueras med större eller mindre säkerhet. Ett exempel på det förra är *klewos n̥̥dhgwhitom ("odöende ära", "ett rykte som varar i evighet") – vilket kommer från Rigvedas śrāvo ākṣitam och Iliadens kleos aphthiton, ett exempel på det senare är *pā- wīro- peku ("skydda män och kreatur") som finns belagt från latin, umbriska, avestiska och sanskrit, men med lite osäkra ändelser och suffix. (källa)
  2. Namnet kan ha keltiskt ursprung eller vara ännu äldre, från en urindoeuropeisk ordstam som betyder både "vit" och "berg". På latin betyder albus "vit", och romarna räknade med att namnet kom därifrån, och syftade på de vita klipporna vid Dover. (källa)
  3. Den franske religions- och språkforskaren Georges Dumézil har genom jämförande mytforskning av olika mytologier hos indoeuropeiska folk menat sig urskilja en polyteistisk urindoeuropeisk religion och ett tredelat samhälle mellan kasterna präster, krigare och näringsidkare. Dumézil kopplar en specifik gudom eller ett gudapar till var och en av kasterna. De främsta exemplen är Oden, Tor och Frej bland germanerna, Jupiter, Mars och Quirinus bland de äldre romarna, samt Mitra/Varuna, Indra och tvillinggudarna ashvinerna i den vediska religionen. Schemat passar in sämre på andra indoeuropeiska mytologier, framför allt den grekiska, och det har även mot Dumézil framförts att uppdelningen i präster, krigare, näringsidkare är alltför allmän för att några slutsatser skall kunna dras. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.