Vad betyder och hur uttalas urtidsvarelse
Urtidsvarelse uttalas ur|tids|var|else.
Ordformer och varianter av urtidsvarelse
Singular
- urtidsvarelse
- obestämd grundform
- urtidsvarelses
- obestämd genitiv
- urtidsvarelsen
- bestämd grundform
- urtidsvarelsens
- bestämd genitiv
Plural
- urtidsvarelser
- obestämd grundform
- urtidsvarelsers
- obestämd genitiv
- urtidsvarelserna
- bestämd grundform
- urtidsvarelsernas
- bestämd genitiv
Urtidsvarelse är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet urtidsvarelse
Bor eller Burr (fornnordiska: Borr, Burr) är en urtidsvarelse i nordisk mytologi. Han är son till Bure som kon Audhumbla slickade fram ur isen i Ginnungagap. Han gifte sig med Bestla, som är jätten Böltorns dotter (eller sondotter) och fick med henne sönerna Oden, Vile och Ve. Detta berättas i sjätte kapitlet av Gylfaginning i Snorres Edda – men mer än så får vi inte veta om Bor. Om han har haft en mor, eller om fadern varit tvekönad som Ymer, omtalas inte. Bor tillhör den mytiska urtiden, men är inte en agerande person i mytens "nu".
Chiminigagua var i colombiansk mytologi en allt omfattande urtidsvarelse som först skapade ljuset i sitt inre och i dess sken frammanade världen.
