Vad betyder och hur uttalas utstoffera
Utstoffera uttalas ut|stoff|era (lös eller fast sammansättning) -de.
Utstoffera betyder styra ut.
Ordformer och varianter av utstoffera
Aktiv
- utstoffera
- infinitiv
- utstofferar
- presens
- utstofferade
- preteritum
- utstofferat
- supinum
- utstofferande
- presens particip
- utstoffera
- imperativ
Passiv
- utstofferas
- infinitiv
- utstofferas
- presens
- utstofferades
- preteritum
- utstofferats
- supinum
Perfekt particip
- utstofferad en
- ~ + subst.
- utstofferat ett
- ~ + subst.
- utstofferade den/det/de
- ~ + subst.
Utstoffera är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet utstoffera
Under 1920-talets senare hälft hade Axel Nilsson skiftande ateljéer i Stockholm. En tid målade han i ett vindsrum, som Fritz H. Eriksson upplät i sin lägenhet vid Valhallavägen åt sina konstnärsvänner. Omkring 1930 höll han till i Althins gamla målarskola på Grevgatan. Den ädelt utstofferade ytan hade varit ett viktigt mål för Nilsson under 1920-talet. Utan att släppa detta mål ur sikte eller pruta av på sin sanningslidelse, som alltid varit särskilt betecknande för konstnären, gick han under 30-talet mot en monumentalare uppläggning och en kraftigare markerad penselskrift. Till Kungsholmsstrand flyttade han 1933 och här vidtog nu en period med träget studium av utsikten mot Karlbergsområdet, kanalen och slottet. De många Karlbergsutsikterna utgör i flera avseenden en motsvarighet till Linnqvists samtida och lika talrika utsikter från Kornhamnstorg. De hade nu båda kommit över arbetslokaler med möjlighet till hänförande utblickar och utnyttjade dem också till det yttersta. Och båda hade från ett temporärt intresse för bildens detaljslipning och nästan miniatyrartiga formgivning övergått i en bredare målerisk framställning, var för sig dock lika personligt engagerade i egna problem. Hos Nilsson möter vi alltjämt en strävare uppsyn. Han ger monumentalt enkla och strama bilder av vattnet vid Kungholmsstrand med Karlbergs slott i fonden liksom av stranden i motsatt riktning åt S:t Eriksbron till.
