Vad betyder och hur uttalas vanförhet
Vanförhet uttalas van|för|het.
Ordformer och varianter av vanförhet
Singular
- vanförhet
- obestämd grundform
- vanförhets
- obestämd genitiv
- vanförheten
- bestämd grundform
- vanförhetens
- bestämd genitiv
Vanförhet är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet vanförhet
Champion kallades under den äldre medeltiden en kämpe, som mot en på förhand utfäst belöning, i envig företrädde den ene av parterna, om denne på grund av kön, ålder eller vanförhet var ur stånd att själv deltaga. De som utövade detta yrke hörde vanligen till de lägsta klasserna i samhället och ansågs som ärelösa. De bar en läderklädnad och särskilt föreskrivna vapen och fick ej kämpa till häst eller visa sig inom skrankorna utan rakat huvud.
Den Sociala Vanförheten (2009).
Bland Haglunds skrifter märks Radiografiska studier över spongiosans funktionella structur i calcaneus (1930) och ett stort antal skrifter rörande ortopedi och gymnastik: Om vanförhet och vanförevård (1912), Barnförlamningens följder och deras behandling från medicinsk och social synpunkt (1913) och Die Principen der Orthopädie (1923).
