Vad betyder och hur uttalas vapentjänst
Vapentjänst uttalas vapen|tjänst.
Ordformer och varianter av vapentjänst
Singular
- vapentjänst
- obestämd grundform
- vapentjänsts
- obestämd genitiv
- vapentjänsten
- bestämd grundform
- vapentjänstens
- bestämd genitiv
Plural
- vapentjänster
- obestämd grundform
- vapentjänsters
- obestämd genitiv
- vapentjänsterna
- bestämd grundform
- vapentjänsternas
- bestämd genitiv
Vapentjänst är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet vapentjänst
Ordet adel kommer från lågtyskan och betydde 'härkomst', 'börd' för 1000 år sedan. I det avsevärt äldre urindoeuropeiska språket, för mer än 7000 år sedan, kan ad ha betytt "från" eller "av", men också någon annan preposition som "till" eller "på". I svenska språket kom det in som lånord för drygt 500 år sedan, dvs mot slutet av 1400-talet. I samtida dokument förekommer omväxlande termerna "frälsemän", "frälset", "adeln" och "ridderskapet". Frälse syftar här på det privilegium som en gång gav upphov till adeln som en särskild samhällsklass genom att den enskilde som åtog sig att fullgöra vapentjänst i gengäld gavs frihet (= frälse) från att erlägga skatt. Liknande skattefrihet åtnjöt även kyrkans män och kvinnor. Personer som inte tillhörde någon av dessa grupper kallades för ofrälse.
Väpnare eller vapendragare (lat. armiger), även sven av vapen, var under medeltiden en titel inom frälset, som stod under riddare i rang. Det var en ung man i vapentjänst under en riddare. Eftersom en del länder i Europa under medeltiden under flera perioder saknade kung (som kunde "slå", eller dubba riddare) var antalet väpnare stort.
Vapentjänst på Engelska
- military service
