Vad betyder och hur uttalas vattenavstötande
Vattenavstötande uttalas vatten|av|stöt|ande oböjligt.
Ordformer och varianter av vattenavstötande
Vattenavstötande är ett adjektiv
Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).
Hur används ordet vattenavstötande
Lotusblomman har vattenavstötande egenskaper som forskare använt som modell för att skapa hydrofoba ytor, där vatten rinner bort i form av små droppar istället för att väta ned blomman. Lotusens blad har nanometerstora piggar över ytan, och genom att efterlikna dem tror forskare sig kunna skapa ytor som repellerar vatten, exempelvis på bilar eller elkraftverk. Fysikern Chuan-Hua Chen har kommit fram till den fysikaliska förklaringen för lotusens egenskaper.
Får)ullens vattenavstötande förmåga, som bidrar till garnets många användningsområden, beror på fibrernas yttersta tunna skikt — epikutikulan — en av flera keratiniserade proteiner som är hydrofoba (blir inte 'våta'). Dessutom finns i naturull som inte bearbetats kemiskt, rester av fett- eller vaxskikt som omger fibern.
Gemensamt för de olika retrieverraserna är att de har simhud på tassarna och vattenavstötande päls. De har starkt luktsinne och mjukt bett. Nedärvda egenskaper är stark dragning till vatten, ointresse för levande, oskadat vilt och drift att bära saker. Retrievrar är lättlärda och samarbetsvilliga.
Strukturellt kan silikoner anses utgöra ett mellanting mellan organiska och oorganiska polymerer. Deras molekyler kan antingen vara formade som kedjor eller som tredimensionella nät. Beroende på kedjornas längd, graden av nätstruktur och kolväteresternas kemiska sammansättning kan silikoner vara flytande eller fasta. De är alltid värmebeständiga, har låg ytspänning, hög smörjeffekt och är kraftigt vattenavstötande.
Skarvarna har en fjäderdräkt som delvis inte är vattenavstötande som hos många andra vattenlevande fåglar, som änder och gäss. Visserligen har skarvarna ett undre skikt av fjäderdräkten som är vattentätt och isolerande men den yttre fjäderbeklädnaden tar in vatten. Detta gör att fågeln tyngs ned vilket gör det enklare att dyka. För att torka det yttre vattenindränkta fjäderskiktet ställer sig skarvarna med utbredda vingar. Detta har dock aldrig observerats hos antarktisskarv (Phalacrocorax bransfieldensis). Det har även lagts fram teorier om att skarven sitter och värmer sig med utbredda vingar för att värma upp den kalla fisken som den ätit, men en forskningsstudie motbevisar detta. Dock breder skarvar ibland ut sina vingar även när de inte är blöta, vilket tyder på att de utbredda vingarna även kan ha andra funktioner.
Vattenavstötande på Engelska
- water shedding
