Vad betyder och hur uttalas vattenfylla
Vattenfylla uttalas vatten|fylla vattenfyllde; mest i perf. part..
Ordformer och varianter av vattenfylla
Aktiv
- vattenfylla
- infinitiv
- vattenfyller
- presens
- vattenfyllde
- preteritum
- vattenfyllt
- supinum
- vattenfyllande
- presens particip
- vattenfyll
- imperativ
Passiv
- vattenfyllas
- infinitiv
- vattenfylls
- presens
- vattenfylldes
- preteritum
- vattenfyllts
- supinum
Perfekt particip
- vattenfylld en
- ~ + subst.
- vattenfyllt ett
- ~ + subst.
- vattenfyllda den/det/de
- ~ + subst.
Alternativa böjningsformer passiv
- vattenfylles
- presens
Vattenfylla är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet vattenfylla
På ett överfallshjul rinner vattnet i en ränna ut på översidan av hjulet. Skovlarna är utformade som fickor eller baljor. När de vattenfylls blir det övervikt på ena sidan, vilket får hjulet att rotera. Fördelen med detta är att man kan uppnå högt vridmoment oavsett vilken vattenmängd som rinner i rännan över hjulet (fast mindre vatten får det naturligtvis att rotera långsammare). Överfallshjulet roterar oftast så att dess översida rör sig i strömriktningen.
Frostsprängning eller frostvittring är benämningen på den vittring som sker när vatten i bergets sprickor fryser. Vatten expanderar ungefär nio procent vid frysning och denna expansion ger ett uttryck på sprickans sidor som kan vidga den, när vattnet i sprickan tinar är sprickan större, och vid nästa frostcykel kan den åter vattenfyllas och vidgas mer. Efter ett antal frostcykler kan delar av berget brytas loss helt. Detta är en av dessa yttre krafter. När en bergssida under lång tid utsatts för frostsprängningar bildas en taluskon vid bergssidans fot. En talus är en slänt av vittrat material som brutits loss och fallit ned, de partiklar som brutits loss kan variera kraftigt i storlek, från små korn till stora block. Ju större partiklarna är desto längre ned längs slänten rullar de, därför återfinns grövre material i talusens botten, medan finare material finns längre upp.
Farkosten bör hållas flytande om vilken som helst av de med vattentäta skott avskilda avdelningarna vattenfylls, vilka som helst två avdelningar vattenfylls (med tanke på skador vid själva skottet), eller också ett givet större antal avdelningar, på normala större fartyg. Vattentäta skott kan förekomma också i fartygets längdriktning för att undvika alltför kraftig slagsida, som annars kan uppstå då vatten tränger in, i synnerhet i fråga om vissa fartygstyper. Situationer som inte beaktats vid utarbetning av konstruktionsregler, obetänksamhet vid ombyggnad eller ifråga om konstruktionsdetaljer eller slarv vad gäller rutiner ombord kan leda till att sådana genomföringar låter vatten i större eller mindre mängd läcka mellan avdelningarna, möjligen med katastrofala följder.
Den medicinska orsaken till drunkning skiljer sig om den sker i saltvatten eller sötvatten. Drunkning i sötvatten leder till att lungorna vattenfylls (ödem), vilket i sin tur leder till ett högt kolloidosmotiskt tryck över alveol-kapillärväggen. Det leder till osmos av vatten över till lungkapillärerna. Här får man en utspädning av blodet som förutom elektrolytrubbningen även bidrar med ökad cirkulerande blodvolym.
Själva gruvsystemet går inte att komma in i, eftersom det vattenfyllts efter det att pumpningen av grundvattnet upphört. Dagbrottet är numera en 34 meter djup sjö med 35 meter i diameter.
Det vattenfyllda tråget väger lika mycket oavsett om det innehåller en båt eller ej om vätskenivån är konstant, i enlighet Arkimedes princip. Det gör det enkelt att skapa ett system med en konstant motvikt, lika tung som ett vattenfyllt tråg. Därför åtgår det ganska lite energi för att driva tråget upp eller ned och motorerna kontrollerar i första hand hastigheten.
På lördagseftermiddag den 28 september 1946 körde kung Gustaf V:s chaufför i närheten av Segeltorps municipalsamhälle av Södertäljevägen och blev stående i ett vattenfyllt dike. Olyckan fick viss publicitet genom Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, som snabbt var på plats och dokumenterade händelsen som publicerades i söndagsutgåvan. Dagens Nyheter anger då på söndagen att olyckan inträffat på fredagseftermiddagen, men har senare skrivit lördag. Vilken av svenska hovets tre Cadillac av 1939 års modell som var med om olyckan är inte heller utrett.
Silvret utvanns ur silverhaltig blyglans. Det fanns även guld. Guldhalten uppgick till 10-15% av silvret. Smältningen utfördes bland annat vid Jönshyttan. Rester efter sammanlagt elva hyttor för silversmältning har påträffats i området. Senare undersökningar har visat att storgruvan varit 220 meter djup. Gruvan köptes under början av 1700-talet av brukspatronen Adolph Christiernin och Fredrik Rothoff. Christiernin trodde att det fanns stora mängder guld i gruvan och ödslade förgäves hela sin förmögenhet i försöken att få fram det. Under 1700-talets slut och 100 år framåt bröts huvudsakligen svavelkis i Öster Silvberg, något som de svaveldoftande varphögarna i området vittnar om. Vid 1800-talets slut stängdes verksamheten och gruvan vattenfylldes.
