Vad betyder och hur uttalas vetenskapshistoria
Vetenskapshistoria uttalas veten|skaps|hist|oria.
Ordformer och varianter av vetenskapshistoria
Singular
- vetenskapshistoria
- obestämd grundform
- vetenskapshistorias
- obestämd genitiv
- vetenskapshistorien
- bestämd grundform
- vetenskapshistoriens
- bestämd genitiv
Vetenskapshistoria är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet vetenskapshistoria
Idéhistoria omfattar i princip alla idéer i historien. Där samsas vetenskapshistoria med filosofins historia, de politiska idéernas historia med medicinhistoria, teknikhistoria med mentalitetshistoria. Idéhistoria studerar inte bara stora mäns och kvinnors idéer utan även folkets idéer, en inriktning som i Sverige varit vanligast vid Umeå universitet.
Tankeexperiment har förekommit mycket länge, och var i antiken det vanliga mönstret för matematiska bevis. Tankeexperimentet är således äldre än euklidisk geometri, där fokus snarare låg på de konceptuella än på de experimentella delarna av ett tankeexperiment. I modern vetenskapshistoria är ett framträdande tankeexperiment Galileos demonstration av att fallande objekt måste falla i samma hastighet oavsett massa. Många tror att detta var en regelrätt fysisk demonstration, där Galileo från lutande tornet i Pisa släppte två tunga vikter. Faktum är dock att det var en logisk demonstration där Galileo använde tankeexperiment.
Svensk vetenskapshistoria.
Vetenskapshistoria (vetenskapshistorisk) är studiet av människans förståelse av världen utifrån ett historiskt perspektiv. Sökande efter kunskap är således påverkad och beroende av sin tids värderingar och förståelse av världen.
