Vad betyder och hur uttalas veterinärhögskola
Veterinärhögskola uttalas vet|er|in|är|hög|skola.
Ordformer och varianter av veterinärhögskola
Singular
- veterinärhögskola
- obestämd grundform
- veterinärhögskolas
- obestämd genitiv
- veterinärhögskolan
- bestämd grundform
- veterinärhögskolans
- bestämd genitiv
Plural
- veterinärhögskolor
- obestämd grundform
- veterinärhögskolors
- obestämd genitiv
- veterinärhögskolorna
- bestämd grundform
- veterinärhögskolornas
- bestämd genitiv
Veterinärhögskola är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet veterinärhögskola
Begreppet användes i äldsta tid som en synonym till gymnasium. Det kom därefter att användas främst om utbildningar på högre nivå som inte kunde inordnas i den gängse akademiska traditionen. Den första skolan i Sverige att använda begreppet var Krigshögskolan 1866. Därefter följde 1877 Tekniska högskolan, Stockholms högskola och Artilleri- och ingenjörhögskolan 1878, Göteborgs högskola 1889, Sjökrigshögskolan 1898, Handelshögskolan i Stockholm 1909, Veterinärhögskolan 1914, Skogshögskolan 1915 Göteborgs handelshögskola 1923 och Lantbrukshögskolan 1931. En speciell variant blev folkhögskolorna.
Från 1895 utförde han Birger Jarls passage med biträde av Ture Stenberg, som gjorde ritning till fasaderna, och 1900 i samarbete med Erik Lallerstedt huset Birger Jarlsgatan 3-5 och det Bromska palatset vid Narvavägen, där han var planläggare och byggnadsledare. Konstnärshuset vid Smålandsgatan med en elegant spansk fasad uppfördes 1897–1898. Församlingshuset för Oscars församling ritade han 1905. Åren 1907–1912 uppfördes ett antal tegelbyggnader vid Kräftriket intill Brunnsviken efter Ludwig Petersons ritningar och för Veterinärhögskolans räkning.
Nils Engfeldt var son till kyrkoherden i Vanstad och Tolånga Jöns Olsson Engfeldt. Han blev student i Ystad 1900, inträdde på apotekarbanan samma år och avlade farmacie kandidatexamen 1903 och apotekarexamen 1909. Engfeldt var föreståndare för filialapoteket vid Veterinärhögskolan 1911–1928 och var samtidigt laborator i kemi vid samma högskola. Samtidigt studerade han vid Stockholms högskola, blev filosofie licentiat 1918 och filosofie doktor 1921 samt var docent i biokemi 1921–1941. 1928–1929 var Engfeldt föreståndare för garnisonsapoteket i Stockholm, och var från 1930 innehavare av Apoteket Mården i Stockholm samt filialapoteket vid Veterinärhögskolan, varutöver han 1930–1939 var instruktionsapotekare. Engfeldt utgav ett trettiotal vetenskapliga arbeten inom den fysiologiska och farmaceutiska kemin, bland annat doktorsavhandlingen Beiträge zur Kenntnis der Biochemie der Acetonkörper (1920).
Petrelius utexaminerades från Veterinärhögskolan 1948. Han var assistent och konsulent vid Statens veterinärmedicinska anstalt 1945–1949, laborator vid Veterinärhögskolan 1949–1953 och bataljonsveterinär vid fältveterinärkåren 1953–1964. Petrelius blev andre besiktningsveterinär vid Stockholms stads slakthus 1954, förste besiktningsveterinär där 1955 och veterinärråd vid Veterinärstyrelsen 1967. Petrelius var avdelningschef vid Statens livsmedelsverk 1972–1979. Han är begravd på Danderyds kyrkogård.
Veterinärhögskola på Engelska
- veterinary college
