Visserligen Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder visserligen, varianter, uttal och böjningar av visserligen

Visserligen synonym, annat ord för visserligen, vad betyder visserligen, förklaring, uttal och böjningar av visserligen.

Synonym till visserligen

Vad betyder och hur uttalas visserligen

Visserligen uttalas viss|er|lig|en ad och är ett verb.

Ordformer av visserligen

Ordform(er) visserligen adverb

Andra språk

Visserligen på Engelska

  • - he is small, it is true, but very strong

Hur används ordet visserligen

  1. Visserligen vet man sedan länge att flygödlorna hade trådlika fibrer eller "hår", så kallade pyknofibrer, som täckte delar av deras kroppar. Men dessa – har forskarna antagit – har mer fungerat som en sorts primitiv päls. (källa)
  2. Marcus Ericsson är visserligen tredjeförare hos Alfa Romeo Racing, men eftersom han redan har kört 97 F1-lopp är han inte tillgänglig för debutanttesterna. (källa)
  3. Men det finns en annan sida av myntet. Visserligen har utredningen varit besvärande för Trump och hängt som ett mörkt moln över honom. Men den har också gett honom ammunition för att peka ut en fiende. Det är ingen slump att Trump så gott som dagligen klagat över den "häxjakt" som han ansett sig vara utsatta för. Trumps ledarstil kräver fiender för att vara framgångsrik. (källa)
  4. Två av de större aktieägarna - Folksam och Sparbanksgruppen med sina drygt 10 procent av rösterna - hade visserligen gett grönt ljus för rapporten. Men andra större aktieägare och analytiker var desto mer kritiska där ord som hafsverk användes i beskrivning av rapporten. (källa)
  5. Han nämner visserligen sin rollfigur, polisen Henrik Sabroe, i tv-serien "Bron" men skrytet, skvallret är obefintligt. Här vankas inga dråpliga stories från scen och salong. (källa)
  6. Det har tidigare ansetts (Platonism, Logisk positivism) att abstraktioner är inneboende hos tingen i sig, men idag anser de flesta att de bara existerar som begrepp i hjärnan hos intelligenta betraktare såsom människor och djur. Människor kan visserligen skapa abstraktioner genom medvetet tankearbete, men det är troligt att abstraktion i allmänhet sker i omedvetna tankeprocesser. (källa)
  7. Graffiti brukar visserligen inte alltid räknas som gatukonst eftersom den historiskt är ett äldre fenomen än gatukonst och även har flera subkulturella koder som gatukonst helt saknar. I dagsläget kan dock det större begreppet gatukonst även inkludera graffiti, eftersom blandformer också förekommer. (källa)
  8. Geotermiska brunnar släpper visserligen ut växthusgaser som tidigare varit fångade i jordens inre, men dessa utsläpp är oftast betydligt mindre än hos konventionella fossila bränslen. Geotermisk energi har alltså potential att minska den globala uppvärmningen om den används i tillräckligt stor utsträckning. (källa)
  9. Troligen formades germanerna som etniska grupper i Nord- och Mellaneuropa under de fem sista seklen f.Kr. Dessa tros, baserat på arkeologiska och lingvistiska bevis, stamma från den bronsålderskultur som funnits i södra Skandinavien och norra Tyskland mellan 1700 och 600 f.Kr. Mellan Nederländerna och södra Skandinavien antas en relativt enhetlig germansk kultur framträtt ungefär till 500 f.Kr. Det var stammarna cimbrernas och teutonernas vandring 113-101 f. Kr. som först gjorde att medelhavsfolken uppmärksammade dem. Till en början hade man inget namn för den nya folkgruppen. Exakt vad ordet germaner betyder är oklart, men det är klart att det är via Julius Caesar som namnet, liksom Germania såsom namn på germanernas landområde, vunnit burskap i den historiska litteraturen. Dock är det inte oproblematiskt att direkt definiera alla germanska folk som just "germanska". Geografen Artemidorus av Efesus ansåg exempelvis att cimbrerna var kelter. Poseidonios av Apamea, en grekisk lärd, höll med och inkluderade teutonerna i denna slutsats. Detta berodde troligtvis på att grekerna antog att alla folk som invandrade från nordväst var kelter. Under Caesars krig i Gallien på 50-talet f.Kr lärde sig romarna att skilja på kelter och germaner. Caesar själv överdrev av politiska skäl visserligen skillnaden mellan germaner och galler, men han hade klart för sig skillnaden mellan dessa folk. Efter att folken norr om Rhen blivit kallade germaner, började de själva, möjligen av praktiska skäl, definiera sig som germaner i kontakter med romare. Begreppet blev sedermera så allmänt vedertaget att Tacitus utan problem kunde använda det i sin bok om Germania. Arkeologiska undersökningar pekar på att en kultur, traditionellt sett kallad germansk, som kulturellt skiljer sig från den keltiska, existerat vid denna tid och troligen motsvarar de folk som omnämns av Efesus, Posidonius och Caesar. (källa)

Sök bland 39000 synonymer samt 91000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.