Vad betyder och hur uttalas votivtavla
Votivtavla uttalas vot|iv|tavla.
Ordformer och varianter av votivtavla
Singular
- votivtavla
- obestämd grundform
- votivtavlas
- obestämd genitiv
- votivtavlan
- bestämd grundform
- votivtavlans
- bestämd genitiv
Plural
- votivtavlor
- obestämd grundform
- votivtavlors
- obestämd genitiv
- votivtavlorna
- bestämd grundform
- votivtavlornas
- bestämd genitiv
Votivtavla är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet votivtavla
Han var son till en målare och skickades vid 17 år till Paris för att där hos flera mästare lära faderns konst. Hans första tavla var Mose, som slår vatten ur klippan, målad i Gespard Poussins maner. Sedan utförde han för Charles Le Brun arbeten i Versailles och 1668 fick Jouvenet i uppdrag att måla en votivtavla. Efter att han hade vunnit flera pris i franska konstakademien blev han ledamot av densamma 1672 och 1707 en av dess högsta styresmän. Till hans främsta arbeten hör fyra stora tavlor, målade 1706 för kyrkan S:t Martin-des-Champs och nu befintliga i Louvren. Dessutom hade Jouvenet många stora uppdrag av Ludvig XIV. En sjukdom hindrade Jouvenet att göra en påtänkt resa till Italien. Dessutom fick han 1713 en slaganfall i högra sidan, vilket förlamade handen, men han lärde sig på gamla dagar att måla med vänster hand, och så utförde han sitt sista arbete, en tavla framställande Marias besök hos Elisabet, känd under namnet Magnificat, bestämd för Notre-Dame i Paris.
Johannes Edfelt: Votivtavlor (1967).
Samtidigt med denna rikt flödande centrallyrik, som återspeglar både skaldens eget känsloliv och de många intrycken av främmande litteraturströmningar, särskilt de romanska, följde en serie episk-lyriska dikter, ballader, romanser, skaldeprofiler och dylikt, i vilka skalden sökte i konkreta bilder poetiskt framställa fragment ur mänsklighetens hävder, ett utvidgat motstycke till Victor Hugos "Légende des siècles". Början gjordes 1876 med Epické básně (Fornnordiska motiv) och den poetiska berättelsen Satanella. Diktcykeln Vittoria Colonna 1877 skildrar Michelangelos själskamp. Den universella stoffvärld, som redan visar sig i "Ande och värld" med den prologen av Seklerna inför Guds tron, utvidgades genom Mythy (1879 och 1880), Nově epické basně (1881), Stare zvěsti (Gamla sägner, 1883), Perspektivy (1884), Zlomky epopeje (Fragment av en hjältedikt, 1886), Dědictvi Tantalovo (Tantali arv, 1888), Fresky a gobeliny (1890), Breviř moderního člověka (En modern människas breviarium, 1892), Nové zlomky epopeje (1894), Skvrny na slunei (Fläckar på solen, 1897), Bohy a lidové (Gudar och människor, 1899), Votivné deski (Votivtavlor, 1902) m.fl. I särskilda diktcykler behandlas Hilarion (1882) och Twardowski (1885), båda påverkade av Vrchlickýs Goethe- och Dantestudier och poetiskt analyserande den sinnliga naturens kamp med anden, den förra byggd på en medeltida legend, den senare på ett polskt motiv.
