Vägren Synonymer Betyder Uttal

• vägkant

Hur används ordet vägren

1. 1.När flera fordons kurser korsar varandra, har man väjningsplikt mot korsande trafik från höger, om inget annat anges. I (vissa) länder med vänstertrafik har man dock väjningsplikt mot korsande trafik från vänster. I vissa länder, däribland Storbritannien, gäller varken vänsterregeln eller högerregeln vilket innebär att ingen kan förvänta sig att få företräde. Högerregeln gäller dock inte i de fall som anges i punkt 2–8 nedan.2.När man svänger/lämnar en cirkulationsplats, har man väjningsplikt mot mötande trafik (om man korsar deras sida av vägen) samt mot korsande gång-/cykel- och mopedtrafik (om man är på väg förbi ett övergångsställe/en cykelöverfart eller en korsande gång-/cykelbana, man har dock inte väjningsplikt mot cykel och moped klass 2 på en obevakad cykelpassage). Man har också väjningsplikt mot mötande trafik när man korsar deras sida av vägen vid t.ex. ett hinder som finns på ens egen sida.3.Vid infart på huvudled har man alltid väjningsplikt mot fordon som redan befinner sig på huvudleden (normalt skyltas det alltid).4.Vid infart på cirkulationsplats har man alltid väjningsplikt mot fordon som redan befinner sig i cirkulationen (normalt skyltas det alltid).5.Man har väjningsplikt enligt bussregeln mot en buss som startar från en hållplats på en väg vars hastighetsbegränsning är högst 50 km/tim. Om den är högre än 50 km/tim, är det bussföraren som har väjningsplikt.6.Man har alltid väjningsplikt mot gående som korsar/just är på väg att korsa körbanan vid ett obevakat övergångsställe. Gående är dock skyldiga att ta hänsyn till fordons hastighet och avstånd till övergångsstället innan de går över vägen.7.Cyklister och mopedister (klass II) har väjningsplikt mot andra fordon när de korsar en körbana, även om så sker på en cykelpassage. Andra fordonsförare skall dock anpassa hastigheten så att det inte uppstår fara för cyklister och mopedister (klass II) som är ute på cykelpassagen.8.Man har alltid väjningsplikt enligt utfartsregeln mot all trafik som redan befinner sig ute på körbanan när man är på väg ut på en körbana från en vägren, parkeringsplats, tankstation, korsande gång- eller cykelbana, terräng, en gågata/ett gångfartsområde, en stig, ägoväg, fastighet och liknande. (källa)
2. Körbana är den del av en väg där fordonstrafik är tillåten. Körbanan delas in i körfält. Enligt Förordning om vägtrafikdefinitioner (2001:651) är en körbana "En del av en väg som är avsedd för trafik med fordon, dock inte en cykelbana eller en vägren". Om det finns ett mitträcke i asfalten kan det inte anses som avsedd för trafik. Den del däräcket mellan körbanorna sitter, kallas skiljeremsa. (källa)
3. I Spanien markeras många huvudvägar som motortrafikleder i kartor. Somliga av dessa skyltas dock med en helt Spanien-unik skylt och har normalt fyra körfält, och är normalt korsningsfria. Skylten finns inte heller med i konventionen. Vägarna kallas autovía och betraktas av många som motorvägar, men är i praktiken något mitt emellan motorvägar och motortrafikled. I Spanien finns även vägar som skyltas med den normala skylten för motortrafikled. Därför är det ofta svårt att se på en karta om det är en väg enligt den standard kallad autovía eller om det är en motortrafikled. En del vägar kan till och med byta standard på sin sträckning, men på en karta kan det se ut som om den har samma standard. Det finns nämligen ett nät motorvägar i Spanien som kallas autopista och har den normala motorvägsskylten. Autovía har ibland något lägre standard – till exempel saknas ofta vägren, och ibland har vägbanan ett körfält mindre – men ska enligt reglerna vara korsningsfria och ha mittbarriär, och helst fyra eller fler filer. Det finns även motortrafikleder som skyltas med den normala skylten för motortrafikled. (källa)
4. Skotare är ett transportmedel av typ terrängfordon eller skogsmaskin som används för terrängtransport, så kallad skotning, av rundvirke, stubbar, träddelar och grot från avverkningsplatsen i väglös terräng till en upplagsplats som är åtkomligt för en timmerlastbil eller separatlastare med arbetskran för att lyfta upp lasten från markplan till lastutrymmet. Upplagsplatsen är ofta en vägren till en skogsväg där virket lastas av i olika travar (eller vältor) efter sortiment och trädslag. Skotaren är vanligtvis ramstyrd med tre alternativt fyra hjulpar. Även bandgående skotare förekommer, t.ex. ProSilva 15-4ST och Timbear Lightlogg C. (källa)
5. Enligt de lagar och förordningar som gäller svensk trafik är väg allt som inte är terräng. Allmänna vägar regleras efter väglagen. Den del av väg som är avsedd för fordonstrafik kallas körbana - utanför körbanan kan det bland annat finnas vägren, spärrområde, cykelbana och gångbana. Vägar för biltrafik delas in i olika kategorier efter olika standard. Den lägsta standarden finns ofta på vägar som går under benämningen enskild väg, därefter finns det allmän väg vilket brukar vara normal standard. Vägar där trafikanten på de anslutande vägarna har skyldighet att lämna företräde benämns huvudled och dessa är ofta något större än de anslutande vägarna. De vägar som har allra högst standard benämns motortrafikled och motorväg. Vägar därpå tåg färdas benämns järnvägar. (källa)
6. Vägren kallas den del av väg som ligger vid sidan av körbanan. Vägrenen kan vara gräsklädd, grusbeklädd eller belagd. I Sverige är vägrenen regelmässigt belagd. (källa)