Vägvisare Synonymer Betyder Uttal

• ledsagare

Hur används ordet vägvisare

1. Jämthundar används vid jakt på främst älg men även på björn och ibland även vildsvin, lo och grävling. Jämthunden kan användas som jakthund på i huvudsak två olika sätt, dels som ställande hund vid löshundsjakt, vilket innebär att den på egen hand söker älg som den sedan skäller på, vilket gör jägaren uppmärksam på var viltet finns. Jämthunden kan även användas som ledhund, vilket innebär att den används som kopplad vägvisare fram till villebrådet. För att bli utställningschampion måste en jämthund ha meriter från jaktprov för älghund. (källa)
2. Lots är, inom sjöfarten, en vägvisare som efter krav anlitas när fartyg över en viss storlek ska anlöpa hamn (hamnlotsar) eller passera speciellt svåra områden (Coastal Pilots). Vid sidan av dessa lotsar finns det också havslotsar (Deep Sea Pilots), som biträder fartygsbefälhavaren med navigation i öppet hav, samt kanallotsar (Canal Pilots) som lotsar båtar på delar av kanaler och andra inländska sjövägar i till exempel Tyskland. Själva verksamheten att lotsa kallas för lotsning. (källa)
3. Såsom norra halvklotets tillförlitligaste vägvisare har Polstjärnan fått många namn: Polaris, Lodestar, Kynosoura (gammelgrekiska), Alruccabah, Phoenice, Tramontana, Angel Stern, Navigatoria, Arkadiens Stjärna, Nordstjärnan, Yilduz, Mismar, Polyarnaya, Druvha (hindi), Stella Maris, Tou Mu (kinesiska), Veralder Nagli (fornnorska), Boahjenásti och Boahjenávli (nordsamiska för Himlapluggen och Himlaspiken), Mika Em Thi Ashi (omahaindianska för "Stjärnan som inte vandrar") och Al Kiblah, förutom de otaliga namn som astronomerna gett den. (källa)
4. I dag jobbar många sherpor som bärare och vägvisare åt västerlänningar som turistar i Nepal, Indien och Tibet. Enligt bland annat filmen A Sherpa's Burden är det många västerlänningar som inte vill erkänna hur stor del sherpor har i deras väg mot toppen av Mount Everest, då de bär upp all packning, förbereder lägren och i vissa fall bär eller drar upp dem mot toppen. (källa)
5. Etnologen Phebe Fjellström menade att samernas sägner om stridigheter med tjuder, karelare och ryssar sannolikt hade en reell historisk bakgrund. Som stöd för detta hänvisade hon bland annat till uppgifter i Egilssagan, den äldre Gulatingslagen och andra källor från 1200- och 1300-talen. Målet förövarbanden ska ha varit de större norska fjordbottnarna, där det fanns stora upplag av skinn och kött avsedda för handel med köpmän från England, Frisland och Bergen. Dit tog sig tjuderna över Kölen via Arjeplogsområdet och Torne lappmark. Fjellström menar att de på vägen troligen rövade skinn och proviant av samerna samt krävde vägvisare, vilket skulle ha givit upphov till de många sägnerna. (källa)