Vad betyder och hur uttalas vällevnad
Vällevnad uttalas väl|lev|nad.
Ordformer och varianter av vällevnad
Singular
- vällevnad
- obestämd grundform
- vällevnads
- obestämd genitiv
- vällevnaden
- bestämd grundform
- vällevnadens
- bestämd genitiv
Vällevnad är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet vällevnad
Den svenska offentliga barnhälsovårdens historia kan spåras tillbaka till 1700-talet men det var framförallt vid sekelskiftet 1900 som barns hälsa och vällevnad blev en central samhällelig och politisk fråga.
Andra synonymer till frosseri är: vällevnad, överflöd, överdåd, slöseri, överdriven njutning. Den medicinska termen är hyperfagi.
Stenbocks livssyn var i grunden religiös och han motsatte sig materialism och kapitalism. "Materialismen förnekar den översinnliga världen och religionens verklighet, följaktligen förnekar den också människans elementäraste livsbehov, kontakten med den andra världen, och upphöjer helt sekundära livsbehov och livsmål till primära och viktiga. Det blir den egoistiska vällevnaden, det hänsynslösa penningförvärvet (ofta på andras bekostnad) – vilket frestar till: det hänsynslösa utnyttjandet och exploaterandet av såväl naturen som medmänniskorna – som upphöjes till livsmål och livsvärden av första ordningen", skriver han i Tankar och synpunkter i några av tidens frågor.
Kriget betraktades om germanernas egentliga, genuina livsstil. Sveriges inträde i kriget var ytterst aktivisternas mål. Ett krig mot Ryssland var för dem ett försvarskrig, ett avvärjande av ett livsfarligt hot, det gällde Sveriges överlevnad som ett fritt folk. Men aktivisterna hade helt tillägnat sig den dyrkan av kriget som i närmare hundra år hade präglat tyskt militaristiskt tänkande. Den beundrade Treitschke hade sagt att kriget var sedligt nödvändigt, att kriget var det enda läkemedlet för folk som blivit slöa av vällevnad, att blott i kriget blir folket ett verkligt folk. Han talar om "den eviga fredens vanvettiga idé", oförenlig med de germanska folkens liv, eftersom de framför allt är tappra.
Hedberg gifte sig aldrig, men han påstås ha varit en livsnjutare med frillor och barn lite varstans i gårdarna. Ett mått på vällevnad var på den tiden också kroppshyddans storlek, och A P Hedberg var liksom bland andra skeppsredaren G F Cawallin och grosshandlaren J A Enhörning med i den klubb för herrar som vägde minst 127 kilo, som vid 1800-talets mitt fanns i Sundsvall.
