Vad betyder och hur uttalas världsundergång
Världsundergång uttalas världs|under|gång -en.
Ordformer och varianter av världsundergång
Singular
- världsundergång
- obestämd grundform
- världsundergångs
- obestämd genitiv
- världsundergången
- bestämd grundform
- världsundergångens
- bestämd genitiv
Världsundergång är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet världsundergång
I eddadikten Valans spådom, Völuspá, återges, via en völva (spåkvinna), myter om skapelsen, konflikterna i världen och världsundergången. Forskningen har diskuterat om Snorres text ger uttryck för en cyklisk världshistoria eller om den med ett definitivt världsslut är påverkad av kristendomen. Völvan berättar om den ursprungliga tomheten, Ginnungagap, om universums tillkomst (kosmogoni) och skapelsen av Ask och Embla, de första människorna (antropogoni), samt om striderna mellan gudar och jättar som leder fram till undergången, Ragnarök. Snorres Edda beskriver att världen uppstod i Ginnungagap, ett svalg där hetta och frost smälte samman till jätten Ymer och kon Audhumbla. Audhumbla slickade sedan fram mannen Bure ur isen. Bures sonsöner Oden, Vile och Ve dräpte därefter Ymer och skapade världen av hans kropp.
Detta är första halvstrofen av ett stäv (stef, omkväde), som upprepas tre gånger i Codex Regius (stroferna 44, 49 och 58) och inte mindre än fem gånger i Vǫluspá Hauksbókar (stroferna 32, 37, 43, 48 och 52). En tolkning, som framfördes redan av Axel Olrik, är att såväl garmr som freki här betecknar Fenrisulven. Strofen säger inte att Garm är en hund, denna tolkning har gjorts utifrån verbet geyja (skälla): Ulvar ylar medan hundar skäller. Men även hundar kan yla och vargar skälla. Verbet har valts för allitterationens skull. Det viktiga är, enligt Sigurður Nordal, att stävet bör läsas odelat. Det som halvstrofen beskriver är – från dess första till dess sista rad – ett och samma skeende, nämligen hur världsundergången tar sin början. Signalen till Ragnarök kommer då "alla fjättrar och band skall brytas och slitas av". I stävet skildras hur Gleipner brister. Likt en bunden gårdvar (festargarmr) står ulven och gnyr, så brister fjättern och han blir fri. Detta stäv ligger som en ram kring hela ragnaröksskildringen i Vǫluspá. I strof 47 brister sedan Lokes tarmfjättrar och i strof 50 lossnar Nagelfars förtöjning. Ordet garmr kan stå som heite för både "hund" och "ulv" – Snorre nämner själv "Mánagarmr" som exempel på det senare. I övrigt tycks gränsen mellan hund- och ulvnamn ha varit ganska flytande. Menglöds vakthundar (garmar) har exempelvis rena ulvnamn, Gifr och Geri. Sigurður Nordals tolkning, att "Garm" i Vǫluspá är identisk med Fenrisulven, tycks vara den förhärskande bland moderna mytforskare.
I Völuspá 50 berättas hur världsundergången tar sin början.
Raderna 37–62 har urskiljts som en ursprungligen självständig dikt ("Muspilli II") på formella och innehållsliga grunder. Avsnittet skildrar ett envig mellan mytologiserade gestalter och en Ragnaraksliknande världsundergång.
Världsundergång på Engelska
- epocalypse
