Yttre Synonymer Betyder Uttal

• extern
• perifer
• utseende
• utsida

Hur används ordet yttre

1. Luftstrupen på fåglar delar sig nedtill i två luftrör (bronker). I luftstrupen finns två struphuvuden, ett övre larynx (som saknar stämband) och ett nedre syrinx som sitter ungefär där de två bronkerna går samman i luftstrupen. Syrinx finns endast hos fåglar och är en broskig struktur försedd med muskler och är det organ som fåglar använder för att skapa läten. Eftersom detta ljudalstrande organ sitter i brösthålan utgörs resonansrummet, utöver munnen, även av luftstrupen. Detta resonansrum är förhållandevis orörligt och kan liknas vid röret i ett blåsinstrument. Hos en del fåglar är luftstrupen förlängd och kan bilda ett flertal slingor. Ljud skapas genom att luft pressas upp genom luftrören samtidigt som fågeln med hjälp av sin bröstmuskulatur böjer in de yttre stämläpparna mot de inre stämläpparna som är små och fasta. Det bildas då två röstspringor som är mycket formbara och kan åstadkomma en stor mängd ljud. Vanligast är att bara en av de två röstspringorna används men vissa arter kan kontrollera dem båda, oberoende av varandra, och kan på så vis producera två toner på samma gång. Syrinx är också försett med ett eller flera vibrerande membraner som bidrar till ljudproduktionen. (källa)
2. De flesta arter skapar ett revir som de bland annat försvarar med läten, uppvisning av praktfulla fjäderdräkter och rent fysiska attacker. Vissa fåglar häckar i kolonier där gruppen hävdar reviret mot yttre angrepp. Inom reviret byggs ett rede som kan vara allt ifrån en grund urgröpning i marken till exempelvis en havsörns bo som kan väga mer än ett ton. Det minsta dokumenterade fågelboet är skapat av en kalliopekolibri och har en boskål på bara 2 centimeter. Vissa arter begagnar samma boplats år efter år, medan andra bygger ny varje år. Ofta byggs flera bon antingen före eller efter parningen. Exempelvis korsnäbbar bygger sina bon redan under vintern och gärdsmygen bygger ett flertal bon, och honan utser sedan det slutgiltiga boet där hon lägger sina ägg. Detta rede är det enda som fodras med dun och fjädrar. Hos ett flertal arter har man observerat att både honan och hanen sätter igång med en form av ceremoniella bobyggen direkt efter parningen. Vissa arter som backsvala, kungsfiskare och vissa alkor och liror gräver gångar i jorden där de lägger sina ägg. (källa)
3. Ablativ (latin ablativus, som utmärker fråntagande) är ett kasus i nominas deklination och räknas som ett yttre lokalkasus. (källa)
4. Gaffeln eller gaffelstången är en rundhult som förekommer på gaffelriggade segelfartyg. Gaffeln är den övre av de två stänger som sticker akterut från masten, och ofta har den en brant lutning (till skillnad från bommen, som är betydligt mer horisontell). Gaffelstången kontrolleras med två fall: klofallet, som kontrollerar inre ändan av gaffeln och pikfallet som kontrollerar den yttre. På båtar brukar gaffeln hissas samtidigt med seglet, som då är fäst vid denna. På skutor och fartyg hålls gaffeln ofta hissad uppe. (källa)
5. en pektinbaserad substans, vanligen tillagad av bär- eller fruktsaft med tillsatt socker som kokas och därefter, om pektinhalten i saften varit tillräcklig, stelnar till gelé. Vissa bär och frukter innehåller naturligt pektin. En del av dessa, till exempel vinbär, har högst pektinhalt när de är knappt mogna. Av sådana pektinhaltiga bär kan man tillaga gelé utan tillsats av yttre geléämnen. Om pektinhalten är för låg får pektinpreparat tillsättas, separat eller i form av socker med tillsatt pektin. Gelé serveras oftast till kötträtter. (källa)
6. Genetiken har stor betydelse för vilken yttre form och vilket beteende en organism ska få. Men den är inte allenarådande. Miljön som organismen lever i påverkar också hur den blir. Slutresultatet formas av ett samspel mellan arv och miljö. Som exempel bestäms den längd ett människobarn uppnår i vuxen ålder både av de gener det får av sina föräldrar och av hur mycket näring det får, vilken näring det får, vilka sjukdomar det råkar ut för och hur mycket det motionerar. (källa)
7. man kan ta reda på fenotypen genom att studera det yttre utseendet). (källa)
8. Det franska idealet var av äldre datum än det engelska och fotad i högra sociala strata. Gentilhomme var en kultiverad, sansad, elegant person, en ädling både i yttre och inre bemärkelse, bestämd av romaranda och antika ideal, med ansvar för fosterlandet och för bevarandet av fosterlandskänslornas religiösa grund i den fäderneärvda religionen, med sinne för personliga förtjänster hos en friboren man. Han var på en gång kritisk-skeptisk och hängiven-offervillig, med avsky för vinningslystnad och för uppkomlingar, för personer utan livsstil. (källa)
9. Genua är på landsidan omgiven av dubbla befästningar, av vilka den 15 km långa yttre enceinten, 48 bastionerade fronter, ligger på de omgivande bergkammarna, där även flera detacherade verk, forten Sperone, Begato, Crocetta, Belvedere, Castellacio, Clappe, Puin, Fratello Minore, Fratello Maggiore och Diamante, anlagts. På vänstra Bisagnostranden ligger forten Monteratti, Quezzi, Richelieu, Santa Tecla och San Martino samt vid kusten San Giuliano, och därtill sexton kustbatterier ligger mellan sistnämnda fort och fornigliano. Under slutet av 1800-talet förstärktes västra fronten med två nya verk, fort Monte Guano och batteriet Monte Croce, och även kustbatteriernas antal ökades på samma gång som deras bestyckning moderniserades, varför Genua anses äga en av de starkaste fästningarna i norra Italien. (källa)