Älvdaling Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet älvdaling

1. Följande regel gäller övriga ord på ‑ing (som inte slutar på ‑ning och ‑ling). Ord på ‑ing som näring är oftast feminina. Undantag är de maskulina fästing, geting, köping, niding, röding, viking, äfsing och härstamningsord på ‑ing (som närking). Viking i betydelsen vikingatåg är dock feminint. Neutrala ord som beting och livgeding är givetvis inte feminina. De nyaste lånorden på ‑ing (icing, mobbing) har inget annat genus än utrum, om man inte undersöker hur folkmålstalare som älvdalingar behandlar sådana ord. (källa)
2. Landshövding Peter Kruse i Falun, hade av regeringen uppdragits förmå dalkarlarna att anfalla Norge, och allmogen som samlades i Mora, befanns villig att göra så, men gillade ingen av anförare landshövdingen föreslog. Efterhand frågade han den samlade folkmassan, vem de önskade, då de med en mun ropade: Få vi vårom Daniel!, därmed menandes Buskovius. Buskovius, som för sitt prästerliga stånds skull ogärna mottog uppdraget, övertalades av landshövdingen och prosten, mäster Olof, och erhöll en fullmakt att åt folket i Särna erbjuda gudstjänst, lag och rätt. Om detta ej var möjligt, skulle våld brukas. I spetsen för två hundra morakarlar och älvdalingar, samt med en gammal soldat och klockaren, som i egenskap av adjutanter bar handbok och sockenbudstyg, begav han sig i väg. Efter fyra dagars vandring nåddes Särna. Företaget lyckades över förväntan, då Särna gav sig utan blodutgjutelse, och redan följande söndag kunde Buskovius predika i deras kapell, utdela nattvarden och döpa flera barn, varav några var så stora, att de under dopet tog tag i handboken och rev sönder bladen. När uppdaget utförts återvände han och medförde ombud från varje byalag, som på särnabornas vägnar inför landshövdingen svor Sveriges krona tro- och huldhetsed. För sin insats, vilket föranledde Edvard Fredin till att göra honom till huvudpersonen i diktcykeln Vår Daniel, belönades han med en årlig belöning på tolv tunnor spannmål. År 1645 blev han kaplan i Kopparbergs församling, och 1654 kyrkoherde i Kumla församling, Västerås stift, där han bodde fram till sin död 1677. (källa)