Ängslan Synonymer Betyder Uttal

• farhåga
• frukta
• kval
• nervositet
• oro
• räddhåga
• rädsla

Hur används ordet ängslan

1. När det gäller återkommande huvudvärk är de allra vanligaste orsakerna spänningshuvudvärk och migrän. Huvudvärken kan också ha psykologiska orsaker, till exempel stress, ängslan, oro eller depression (somatoformt smärtsyndrom). (källa)
2. Sömnproblem, ångest, oro och ängslan (lugnande läkemedel). (källa)
3. Diazepam används bland annat vid rastlöshet, ängslan, ångest och alkoholavvänjning. Medicinerna används därför också som lugnande medel inför operationer, undersökningar och provtagningar som kan vålla oro. Det förekommer att de skrivs ut för att underlätta insomning om svårigheterna att somna orsakas ofta av oro och spänning som gör det svårt att slappna av. Andra användningsområden är vid muskelspasmer, epileptiska kramper och vissa smärtsamma, långvariga kramptillstånd som det är svårt att få bukt med på annat sätt, samt vid alkoholavgiftning. Militärt ingår diazepam som profylax mot nervgaser i försvarets skyddsutrustning. (källa)
4. Kortare perioder av depersonalisation är noterbart vid stress, sömnbrist, eller en kombination av de båda och efter bruk av droger, som till exempel alkohol, koffein, cannabis m.m. Det blir en mental sjukdom, depersonalisationssyndrom, när depersonalisationen inverkar på det sociala livet, såsom arbetslivet. En drabbad person kan uppleva att denne håller på att bli galen, men detta inträffar nästan aldrig. Mentala sjukdomar med koppling till ängslan är ofta kopplade samman med depersonalisation, eftersom olika former av högre grad av ångest kan leda till depersonalisation, likväl som att depersonalisation kan orsaka ångest, då den drabbade känner sig avvikande och illa till mods. (källa)
5. Efter andra världskriget var serialismen den nya moderna kompositionstekniken för den kommande tonsättargenerationen, från Dallapiccola till Pierre Boulez. Musiken organiseras i tonserier bestående av tolv eller färre toner i en viss bestämd ordning. I Fången använder sig Dallapiccola av tolvtonsmusik i det dramatiska uttryckets tjänst. Fången, som frimodigt uttrycker sina verkliga känslor, sjunger hårt klingande tolvtonsmelodier. Hans bön före den föregivna flykten innehåller tolv toner, som blir till en sällsam, fritt utformad, dissonant melodi. Storinkvisitorn, som utger sig för att vara en broder, sjunger däremot en metriskt regelbunden, ariosoliknande melodi, som ackompanjeras av välklingande, tonala ackord. Även andra musikaliska medel har stor betydelse. Scenen med fångens flykt, där han i förhoppningsfull ängslan söker en väg till friheten, är baserad på en kontrapunktisk form med rötter i barocken: en ricercare (som ordagrant betyder "eftersöka"). Stor betydelse har även kören. I dess intermezzi har tonsättaren haft 1500-talets spanska körverk för ögonen. (källa)
6. Mara kallades förr en känsla av kvävning, beklämning eller tryckande tyngd över bröstet, som kan uppkomma under sömn. Den medför ofta ett häftigt uppvaknande med ängslan och oro. Orsakerna kan vara många, ibland allvarliga, såsom hjärtsjukdomar, matsmältningsrubbningar, men ibland kan symptomet vara rent stressrelaterat och sågs t.ex. förr som ett uttryck för det man kallade neurasteni. (källa)
7. Den säregna skönheten och elegansen, den eldiga schvungfullheten och den flödande lidelsen i Donizettis melodik lovordades ofta hänfört. Ett av de vackraste exemplen är Lucias berättelse om vålnaden vid fontänen. I sin inledningsaria, medan hon väntar på att möta sin älskade Edgardo, beskriver hon hur hon har sett vålnaden av en flicka som en gång mördas av lord Ravenswood, en anfader till Edgardo. Den berättelsen är en direkt parallell till Lucias eget kommande öde. Båda kvinnorna blir slutligen offer för sina känslor gentemot en man ur släkten Ravenswood. I takt med Lucias allt större bestörtning förses den okonstlade, nocturnlikt böljande efterföljande cabalettan (den snabba slutdelen av arian) med allt mer upprörda koloraturpassager. Man får här klarhet i vilken överspänd och känslig människa den av dystra föraningar och ängslan plågade Lucia är. I denna scen ackompanjeras Lucia av flöjt och harpa. Flöjten har hela tiden uppgiften att peka framåt Lucias vansinne och det slutliga mordet på Arturo. Hornsektionen understryker mörkret och vålnaden medan harpan förstärker intrycket av det rinnande blodet, det vill säga Lucias upplevelse av att fontänens vatten färgas rött. Efter arian följer en duett mellan Edgardo och Lucia där stark vrede (hatet mellan familjerna Ravenswood och Ashton) och dess inversion bildar grunden för en passionerad kärleksduett. Med undantag av denna stora kärleksduett med Edgardo (akt I) visar sig hjältinnan under hela operan aldrig vara riktigt lycklig, glad eller ens liknöjd. (källa)
8. Tims ängslan, ill, av Karin Södergren, 2001. (källa)
9. Det akuta alkoholabstinenssyndromet består av hjärtklappning och svettningar, handdarrningar, sömnproblem, illamående, övergående hallucinationer härrörande från alla sinnesapparater, ängslan och eventuellt epileptiska anfall. Dessutom finns risk för delirium tremens, det vill säga desorientering utöver de övriga symtomen. (källa)