Ärkestift Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ärkestift

1. Björklinge kyrka, Uppland, Ärkestiftet. (källa)
2. J.E. Fant och A.Th Låstbom Upsala ärkestifts herdaminne, 1. (Ärkebiskopar - Gran), 1842. 494 sidor. (källa)
3. I de fall då flera stift samlas under ett ärkestift är det ärkebiskopen som leder biskopskonferensen. Strukturen är dock inte alltid så enkel, exempelvis består Romersk-katolska kyrkan i Österrike av två ärkestift, men samsas om den österrikiska biskopskonferensen. Biskoparna i de nordiska länderna ingår inte i något ärkestift men samarbetar inom den Nordiska biskopskonferensen, vars ordförande är den svenske biskopen Anders Arborelius. (källa)
4. Svenska kyrkan är sedan 1527 en evangelisk-luthersk kyrka, räknas som folkkyrka och är Sveriges största trossamfund. Svenska kyrkan har 13 stift varav Uppsala är ärkestift med två biskopar (ärkebiskopen och biskopen i Uppsala stift). Stiftets verksamhet styrs av stiftsfullmäktige som väljs vid direkta kyrkliga val vart fjärde år. (källa)
5. Boken är från Dalby kyrkas ursprungstid och sannolikt var Dalbyboken en gåva från ärkebiskopen av Bremens ärkestift. En tänkbar mottagare var Egino, även om det inte är säkert fastställt. Andra tänkbara mottagare är biskoparna Ricwald och Ascer. Dalbyboken finns numer i Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn. (källa)
6. Ärkebiskop (av grekiska αρχή, arche, "ursprunglig", "förste", och επισκοπος, episkopos, "tillsynsman", "förman", förkortas ibland ÄB) är en biskop som av högre rang än de andra biskoparna inom ett visst område eller en viss kyrka. Ärkebiskopstiteln är normalt knuten till ett ärkestift. Ärkebiskopstiteln förekommer inom den Romersk-katolska kyrkan samt en del av de ortodoxa och protestantiska kyrkorna. (källa)
7. Under tidig medeltid byggdes många kyrkor och kloster i Götaland till skillnad mot det mer konservativa Svealand och Uppland. Kung Sverker den äldre inrättade tillsammans med ärkebiskop Eskil i Lund Sveriges första cistercienskloster i Alvastra år 1143. Konkurrensen mellan götar och svear gjorde att man inte kunde enas om ett ärkestift i Sverige. Därför stannade påvens sändebud i Lund, som var kyrkoprovinsen Sverige-Danmarks huvudsäte, vid kardinalsbesöket år 1153. Då lär Linköping ha varit föreslaget som ärkebiskopssäte för blivande kyrkoprovinsen Sverige. Men det blev Uppsala som upphöjdes till ärkestift 1164 och Linköping fick rangplats som stift nummer två och omfattade Östergötland, större delen av Småland samt Öland och Gotland. (källa)
8. Adam skrev en bok om ärkestiftet Hamburgs historia, Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum ("De hamburgska ärkebiskoparnas stora gärningar"). Utifrån muntliga meddelanden och gamla handskrifter framställde han ärkestiftet Hamburgs historia från 788 till ärkebiskop Adalberts död, 1072. Boken innehåller också många upplysningar om livet i Skandinavien. Den danske kungen Sven Estridsson, en för sin tid lärd herre, lämnade värdefulla bidrag till detta arbete avseende de danska, de svenska och de norska förhållandena. Vid publiceringen i tryck 1595 benämndes hans verk De situ Daniae et reliquarum quæ trans Daniam sunt regionum natura. (källa)
9. Med ärkebiskop Birger i Uppsala råkade Johannes i delo om en sak, varuti han till en början såg sig tvungen att vika. Frågan gällde norra gränsen mellan Uppsala stift och Åbo stift. Redan under biskop Hemmings tid hade tvist uppstått om denna, men man hade då i godo enats om att Torneå socken skulle höra till ärkestiftet, Kemi däremot till Åbo stift. Ärkebiskop Birger väckte efter sitt ämbetstillträde det oaktat anspråk på att Kemi socken (som vid denna tid omfattade hela landsträckan mellan Torne och Ule älvar) skulle räknas till ärkestiftet och stödde sina anspråk på att Hälsinglands gräns förr sträckt sig ända till Ule älv och träsk. Detta påstående sökte åter Johannes gendriva med vittnesmål såväl av invånarna i Satakunda som av rådet i Åbo, vilka intygade att Kemi sedan urminnes tid hört till Åbo stift. Konung Albrekt av Mecklenburg avgjorde målet 1377 till ärkebiskopens fördel. Men den mäktige drotsen Bo Jonsson Grip intygade, efter ytterligare anställda undersökningar, Åbobiskopens rätt, och denna förklaring omintetgjorde konungens utslag samt lämnade Johannes i ostörd besittning av det omtvistade området. På samme Bo Jonssons anmodan nödgades Johannes i sin ordning att tills vidare åt Padis kloster i Estland återge den patronatsrätt över Borgå församling i Nyland som skänkts av konung Magnus Eriksson, men hade återtagits av Johannes företrädare. (källa)
10. Ett arbete av samma slag som Svenskt diplomatarium, men av mera begränsat omfång, är Diplomatarium dalekarlicum, en urkundssamling rörande Dalarna, utgiven av Carl Gustaf Kröningssvärd och Johan Wilhelm Lidén (1842-53). År 1900 började Lauritz Weibull ge ut Diplomatarium dioecesis Lundensis (Lunds ärkestifts urkundsbok), av vars tredje del tre häften utkommit (före 1910), och 1901 gav han ut Diplomatarium civitatis Malmogiensis ("Malmö stads urkundsbok), första häftet. (källa)