Ödesmål Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ödesmål

1. När han begärde avsked den 11 mars 1689 uppges det ha varit för att värva ett kompani ryttare inför ett hotande krig med Danmark. Krigshotet blåstes emellertid undan och han blev därefter brukspatron på Huseby, som då var i ödesmål efter en våldsam översvämning 1672, tillsammans med sin bror Paul. Bruket arbetade med sjömalm från de kringliggande sjöarna Åsnen och Salen. År 1696 tillfördes bruket genom Petter Rudebäcks försorg ett område på cirka 100 hektar på dåvarande Hössöen häradsallmänning (Vevik och Bjurkärr) intill Hagstad för brukets försörjning av ved, lera och kol. Han gifte sig med Anna Liwensten och de fick tolv barn, varav sex dog i späd ålder. (källa)
2. Ödegård, även ödehemman eller ödesmål, avser en gård eller jordbruksfastighet som stått obebodd eller obrukad under lång tid. Ödegårdarna i Norden var föremål för det nordiska ödegårdsprojektet (1981). (källa)
3. Hössöhalvön bestod till största delen, sedan medeltiden och fram till 1840, av en häradsallmänning på nästan 700 hektar inkl. dispositioner till Hagstad, Agnäs och Huseby Bruk (allmänningetorpen Vevik och Bjurkärr). Det var inte ovanligt att allmänningar uppstod vid olika gränser, i detta fallet mellan Kinnevalds och Allbo härader. Enligt Kungliga Kammarkollegiets brev den 16 februari 1698 blev Vevik och Bjurkärr lagt till "Huseby Krono Jernbruk" såsom ersättning för bortminskade ägor under militären". Med omfattande privilegier blev 1689 bröderna Peter och Paul Rudebäck ägare till Huseby Bruk. Bruksrörelsen hade sedan 1670-talet varit i ödesmål efter en översvämning och drogs in vid Karl XI:s reduktion till kronan 1688. Då Peter Rudebäck varit regementskvartermästare vid Kronobergs regemente med Hagstad som löneboställe under senare delen av 1680-talet kände han sannolikt till platsen. Vevik kom att användas som lastplats föråvaror till bruket, främst sjömalm, kol, ved och lera som togs på allmänningen och i sjön Åsnen, både i Julöfjorden och Åkavik. Namnet Vevik har sannolikt med ved att göra (ve är dialekt för ved och benämndes på karta från 1690-talet för "Wedevik"). Där fanns då även ett lertag, kallat "Lervik". Bjurkärr kommer från bäver (bjur) och kärr. År 1730 skedde jordavskiljning med råmärken (gränsstenar) av torpen Vevik och Bjurkärr från häradsallmänningen, omfattande 200 tunnland och 18 kappeland. Resterande 1037 tunnland delades år 1837 i fyra jordlotter. Tre av dessa Hössögårdar förvärvades år 1840 av grevarna Hamilton på Huseby för en köpeskilling av 15 400 Riksdaler Banco, varefter bruket kom att inneha totalt 950 tunnland på Hössöhalvön. Det motsvarade 8 % av hela godsets jordinnehav år 1867. Arealmässigt var Bjurkärr betydligt större än Vevik, 125 tunnland och 31 kappeland, med i skatt och odlingshänseende var torpen lika stora. Båda torpen brukades vardera i början av 1800-talet av två torpare i hälftenbruk med gemensamma ladugårdar. Torpställena angavs särskilt när grevarna Hugo Didrik och Malkom Hamilton år 1814 förvärvade hela Huseby av sin far ryttmästaren Axel Hamilton som köpt godset 1792. År 1840 tillkom de norra, östra, mellersta och västra hössögårdarna med torpställen, se nedan. (källa)