Ölkafé Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ölkafé

1. Till Aspudden kom många personer med sociala problem att tilldelas lägenheter. 20 procent fanns i socialens register jämfört med 3 procent för Stockholm i sin helhet. I början av 1970-talet var tredje invånare beroende av socialbidrag och var fjärde var registrerad hos nykterhetsnämnden. Det fanns ett känt ölcafé och systembolag i centrala Aspudden, Aspudden blev känt för sina många "fyllegubbar" och på ölcaféet satt många original och karaktärer. Aspudden hade även problem med droger och kriminalitet. I Aspudden var det jämfört med Stockholms stad i sin helhet dubbelt så vanligt med ingripanden av nykterhetsnämnden, socialhjälp (11 procent mot 4,6 procent) och personer med förtidspension, sjukbidrag eller invaliditetsersättning samt de som tog emot bidragsförskott (14 procent mot 7,8 procent). I vaktdistrikt 11 område M där Aspudden samt ett glest bebyggt område väster om Aspudden ingick rapporterades 204 fall av fylleri 1969. De sociala myndigheterna skapade en speciell Aspuddengrupp 1969 för att hantera problemen i Aspudden. Aspudden vid denna tid dokumenterades av Rainer Hartleb i dokumentären "Jag bor på Hägerstensvägen och på samma sida ligger ett System" från 1970. 1970 konstateras tre problem i Aspudden: fastigheterna i de äldre centrala delarna förfaller och många av de boende har sociala problem, Hägerstensvägens höga trafikintensitet med buller och avgaser bidrar till förslumningen och Vinterviken har kvar AB Nitro-Nobels lager och laboratorium och kan inte utvecklas till ett rekreationsområde. (källa)
2. Östergök grundades 1958 av krögaren Bengt Wedholm i en lokal som tidigare varit ett ölkafé kallat Café Östergök. Östergök blev snabbt en av de tidiga 1960-talets populära restauranger i Stockholm. Bland gästerna märktes kläddesignern Gunilla Pontén, skådespelaren Catrin Westerlund, formgivaren Astrid Sampe, journalisten Nils Petter Sundgren och inredningsarkitekten Jonas Tengbom. Lokalen rymde cirka 50 gäster och på matsedeln stod bland annat husmanskost, grillat nötkött och vilt. (källa)
3. 1922 infördes därefter ett förbud mot försäljning av öl klass III i Sverige, trots att folkomröstningen om rusdrycksförbud samma år avfärdade ett totalförbud mot alla rusdrycker. Detta förbud varade fram till 1955. Med senare tiders beteckning har denna förbudstid kallas "starkölsförbudet", och innebar alltså att den övre gränsen för det öl som fick säljas fritt sattes vid 3,6 volymprocent. Detta var alltså den styrka för den pilsnerdricka eller kort och gott pilsner som serverades på tidens ölkaféer. Öl klass III kunde dock tillverkas för export, och därför förekom beteckningar som "klass III export" och "exportöl" under lång tid efter att förbudet hade hävts. Starköl kunde också skrivas ut mot recept på apotek, och den säsongsmässiga variationen för dessa recept antydde att en hel del trots mot förbudet genom liberal receptförskrivning förekom. (källa)
4. Carl Hagman - värden på ölcaféet. (källa)
5. Normas affärsidé var att erbjuda billig mat i välvårdade lokaler. Man ville vara ett tydligt alternativ till samtidens ibland ganska skabbiga ölkaféer. I Normas bolagsordning stadgades bland annat att företaget skulle främja "sundhet och ordning, hotellverksamhet för hemlösa avsedd för de breda lagren". En del av vinsten skulle disponeras för allmännyttiga ändamål. (källa)